Gräns för stöld avgörs i HD
Vid stölder från butiker så har just värdet på det stulna haft en avgörande betydelse för hur pass allvarligt brottet ska ses som. Värdegränsen mellan vad som räknas som ringa stöld, eller snatteri som det tidigare hette, och stöld har också höjts genom åren med hänsyn till prisutvecklingen.
1990 beslutade Högsta domstolen (HD) att gränsen skulle ligga vid 800 kronor. Nitton år senare, 2009, höjde HD gränsen till 1 000 kronor och tillade att nästa övergång till en ny gräns bör ske när en höjning till 1 250 kronor är motiverad.
Vanligt fall
Det är det nu, tio år senare, anser advokaten Elias Palm. Han företräder en man som dömts av Göta hovrätt för stöld av normalgraden, då denne tagit bland annat mobilladdare och hårvårdsprodukter i en butik i Växjö för totalt 1 142 kronor. Men försvaret anser att han ska dömas för ringa stöld, då det med hänsyn till måttet konsumentprisindex (KPI) nu blivit dags att höja värdegränsen till 1 250 kronor.
– Den här gränsen för stöld och ringa stöld används väldigt ofta i domstolarna, det är säkert dagligdags. Eftersom konsumentprisindex har utvecklats så att det enligt uttalandet från Högsta domstolen nu finns anledning att överväga att höja värdegränsen så är det väldigt viktigt att vi får ett klargörande av vad som gäller, säger Palm.
Mannen har överklagat domen till Högsta domstolen, som gett honom prövningstillstånd. Den 22 oktober togs målet upp, och inom kort kommer beslutet som kommer att ge ny vägledning i hur den här typen av brott ska bedömas.
"Inte mogen"
Riksåklagaren (RÅ) å sin sida anser att "tiden inte är mogen" för en höjning, står det i ett yttrande till HD. Det motiverar RÅ med att prisutvecklingen för de varor som oftast stjäls i butik – livsmedel och alkoholfria drycker samt kläder och skor – varit betydligt lägre än KPI generellt.
Men det är inte ett hållbart argument, anser Elias Palm. Att bryta ut vissa undergrupper av KPI riskerar att bli missvisande, anser han.
– Även andra kategorier som KPI består av är relevanta, eftersom de också omfattar varor som förekommer vid tillgrepsbrott. Till exempel elektronikvaror, som det är frågan om i just vårt fall, är ju varken sorterat under kläder och skor eller livsmedel och alkoholfria drycker, utan tillhör en annan kategori, säger han.
Dessutom riskerar en uppdelning i undergrupper att man låser fast sig i något som snart blir inaktuellt.
– Man får tänka sig att den höjda gränsen ska hålla i tio, femton år framåt. Det som är vanligt att man stjäl i dag, är inte säkert att man tar i morgon, säger Elias Palm.