Annons

Forskare om risk för upplopp: Får passa oss

Låg tillit till medmänniskor och myndigheter ligger bakom upploppen som skakat Frankrike i sommar, anser historikern Lars Trägårdh som har forskat på social tillit. Samma misstro kan vara på väg att breda ut sig i svenska förorter, enligt honom.
– Vi ska ta det på allvar och vi får passa oss.
Samhälle • Publicerad 9 juli 2023
Upploppen i Frankrike pågick i flera dagar och tusentals personer greps av polis.
Upploppen i Frankrike pågick i flera dagar och tusentals personer greps av polis.Foto: Michel Euler/AP/TT

Det franska samhället har länge präglats av en misstro mot staten och en tradition av upplopp. Därmed skiljer sig Frankrike mot Sverige som på ett nationellt plan länge har haft hög tillit. Men i utsatta områden brister den, vilket ökat risken för våldsamheter, enligt Lars Trägårdh, professor i historia och verksam vid Uppsala universitet.

– Vi ska ta det på allvar och vi får passa oss. Jag tror inte vi har en fransk situation om två år, bristen på tillit översätts inte till upplopp över en natt men det är en grogrund.

"Astronomiska skillnader"

Annons

Skillnaderna mellan till exempel det välmående Södermalm i Stockholm och det ekonomiskt utsatta området Rågsved i södra Stockholm beskriver Trägårdh som "astronomiska" när det kommer till just tillit mellan medmänniskor. Trots att det är cykelavstånd mellan områdena uppger endast 30 procent av Rågsvedsborna att de litar på sina medmänniskor, jämfört med 75 procent på Södermalm, enligt siffror från 2020.

Lars Trägårdh ställer sig frågan om vi håller på att "urgröpa förtroendet" för samhället i utsatta områden, och ser förra vårens påskupplopp som ett tecken på att tilliten har naggats i kanten.

– Vi har spänningarna. Jag tänker till exempel på koranbränningarna och på partiet Nyans. Vi ser olika tecken på en känsla av att man inte är respekterad, tilltalad och inkluderad i frågor som rör ens lokala verklighet.

Bara Systembolaget kvar

Bland annat tror han att myndigheters minskade fysiska närvaro i utsatta områden har påverkat tilltron negativt. Han nämner polisen, socialtjänsten och Försäkringskassan som exempel och skämtar om att det bara är Systembolaget som blivit kvar.

– Det är inte bara polisen som försvinner fysiskt ur de lokala miljöerna. Det finns många andra institutioner som är nog så viktiga för att skapa känslan av att "vi bor i ett samhälle".

Samtidigt beskriver Lars Trägårdh det som att Sverige fortfarande har förtroendekapital kvar och att det är en bit kvar innan tilliten är körd i botten, som i vissa franska förorter. Bland annat har nyanlända ett högt förtroende för svenska institutioner, ett förtroende som Trägårdh anser måste förvaltas genom en effektivare integrationspolitik.

– Ju längre vi är inkompetenta, desto svårare blir det. Fortsätter vi i denna riktning kommer vi vara i en situation om tio år när svaret är: "Ja, det gick åt helvete".

Fakta: Upploppen i Frankrike

Två motorcykelpoliser stannar en bil i Parisförorten Nanterre den 27 juni och den 17-åriga föraren Nahel skjuts på nära håll i bröstet och avlider.

Den 38-årige polis som ses hålla i pistolen i ett videoklipp av händelsen grips senare, misstänkt för motsvarande dråp.

Dödsskjutningen väcker liv i debatten om polisvåld och diskriminering mot invånare i Frankrikes låginkomstområden.

Under flera dagar pågår våldsamma upplopp och demonstrationer runt om i Frankrike. Bilar och byggnader sätts i brand, butiker vandaliseras, polis beskjuts med fyrverkerier och flera tusen personer grips.

Som mest jobbade 45 000 poliser per natt under upploppen.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons