Fallolyckor kostar samhället miljarder

Det är lätt hänt. En mattkant, ett trappsteg eller en isfläck och olyckan är framme. Varje år läggs nästan 70 000 personer in på sjukhus till följd av en fallolycka. Om man också inkluderar patienter som får hjälp i öppenvården, till exempel på akuten, blir det betydligt fler.

– Lägger man samman sluten vård och specialiserad öppenvård, till exempel besök på akuten, så handlar det om omkring 300 000 personer per år som råkar ut för en fallolycka, säger Pernilla Fagerström, utredare på Socialstyrelsen.

Och siffran inkluderar ändå inte de som får hjälp av primärvården eller plåstrar om sina blessyrer hemma på egen hand.

Äldre är överrepresenterade, över 70 procent av dem som läggs in på sjukhus tillföljd av en fallolycka är över 65 år. Och varje år dör omkring 1 000 personer efter en fallolycka.

– När man blir äldre ökar risken att falla. Balansen blir ofta sämre och man kanske inte har samma styrka i benen som tidigare att parera om man snubblar eller halkar till. Och man faller då mer handlöst, säger Barbara David, projektledare för kampanjen Balansera mera på Socialstyrelsen.

Den vanligaste orsaken till en fallolycka är att man snubblar eller halkar, oftast sker det i den egna bostaden. Bland äldre inträffar 75 procent av skadorna i hemmet. Sladdar, trösklar och hala golv är vanliga fallorsaker. Vanligt är också olyckor i samband med att man balanserar på en stol, en pall eller en stege för att byta glödlampa, ordna med gardiner eller tvätta fönster.

Exakt hur mycket pengar som fallolyckorna kostar samhället finns det inga aktuella siffror på. Den senaste beräkningen gjordes av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) 2010. Men redan då, för tio år sedan, beräknades samhällets kostnader till 22 miljarder kronor. Det inkluderar både direkta kostnader som uppstår på grund av olyckan, men även indirekta kostnader som till exempel uteblivna inkomster till följd av sjukskrivningar. Summan är med stor sannolikhet betydligt högre i dag.