Annons

Experter varnar för ännu högre arbetslöshet

Arbetslösheten lyfter till 9 procent och landets BNP faller med 4 procent, enligt en färsk prognos från regeringen. För statsfinanserna blir det en kraftig smäll på hundratals miljarder i ökade underskott.
Samtidigt varnar experter för att arbetslösheten kan öka mycket mer än det som regeringen nu räknar med.
Ekonomi (TT) • Publicerad 31 mars 2020
Annika Winsth, Nordeas chefekonom. Arkivbild
Annika Winsth, Nordeas chefekonom. ArkivbildFoto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Regeringens prognos är optimistisk och den är nog det bästa scenariot vi kan vänta oss, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth. Enligt hennes värsta scenario kan arbetslösheten stiga till 15 procent.

– Det är ett riskscenario som bygger på att det här blir betydligt mer utdraget än vad vi ser i dagsläget, säger hon.

Annons

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att arbetslösheten lyfter till 10 procent, enligt SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Alla prognosmakare famlar ju lite, det är enormt svårt att göra prognoser i det här läget. Men de allra flesta pekar åt att vi kommer att få den högsta arbetslösheten sedan finanskrisen, säger han och fortsätter:

– Det skulle kunna bli ännu värre, och det finns de som pratar om att vi har ett depressionsscenario framför oss. Tio procent är ändå hanterbart, särskilt om vi kan komma tillbaka ganska snabbt.

Den tidigare finansministern Anders Borg säger samtidigt till tidningen Dagens Industri att han befarar en arbetslöshet på hela 20 procent redan till sommaren.

Kan bita sig fast

Bergqvist är mest orolig för att arbetslösheten ska fastna på en betydligt högre nivå när själva coronakrisen är över.

– Det finns alltid tendensen att ju längre tiden går desto mer kunnande, kompetenser och erfarenheter tappar människor, och det tar mycket längre tid att komma tillbaka, säger han.

En stigande arbetslöshet får dessutom ringar på vattnet i alla delar av samhället, inte minst tillväxten, enligt Bergqvist.

Samtidigt är ha imponerad av omfattningen på de finanspolitiska stödåtgärder som har lanserats de gångna veckorna.

– Vi har aldrig sett så mycket stödpolitik som nu, det är en positiv motvikt till de dystra beskeden, och det ska förhoppningsvis förhindra att detta blir för djupt.

Åtgärderna och BNP-fallet beräknas lyfta den svenska offentliga skulden till 40 procent av BNP. Det kan jämföras med senast föregående prognos på 34 procent. Ökningen på sex procentenheter motsvarar i runda slängar 300 miljarder kronor, enligt Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet.

Annons

– Det är ganska mycket pengar. Och det ska man betala ränta på, säger han på ett webbsänt seminarium arrangerat av SNS där han kommenterar finansminister Magdalena Anderssons senaste prognos.

Utgiftstaket kommer brytas

Flam tillägger dock att en statsskuld på 40 procent av BNP ligger inom ramen för vad som anses okej i det finanspolitiska ramverket, som säger att skulden ska ligga på 35 procent av BNP plus minus 5 procentenheter. Dessutom påminner han om att räntan just nu är låg på svenska statspapper och att det politiskt går att besluta att amorteringarna smetas ut i framtiden så det inte krävs för strama budgetar till följd av krisåtgärderna i framtiden.

När det gäller det beräknade budgetunderskottet på nästan 4 procent, motsvarande 200 miljarder, ser han inte heller någon risk för att regeringen tagit i för mycket jämfört med regelverket.

– Överskottsmålet gäller över en konjunkturcykel och inte ett enskilt år. Så, det är inte nödvändigtvis så att man kommer att bryta mot överskottsmålet bara för att det blir ett stort underskott i år. Det beror på hur saldot ser ut bakåt i tiden och framåt i tiden, säger han.

– Sedan har vi ett utgiftstak, som sannolikt kommer att brytas i år, tillägger han.

Motiveras av särskilda skäl

Detta är dock fullt möjligt för riksdagen att göra. Det brukar ske i samband med regeringsskiften och det kan i nuvarande kris motiveras av särskilda skäl.

– Syftet med ramverket är att kunna parera verkningarna av en åldrande befolkning och att kunna möta ekonomiska kriser, precis som den kris vi har i dag, säger Flam.

Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör Urban Hansson Brusewitz anser inte att det är något som sticker ut som konstigt i regeringens nya prognos men stämmer in i finansministerns bedömning att prognoserna i dagsläget ska ses som ovanligt osäkra.

– Finansdepartementets prognos är också betingad på den politik man hittills har presenterat men vi tror att det kommer mera och att det kan komma att påverka prognosen, säger han.

KI presenterar sin egen prognos för ekonomin i morgon och Urban Hansson Brusewitz vill inte förekomma den genom att avslöja några egna siffror.

Annons

Fanny Hällegårdh/TT

Helena Wande/TT

Joakim Goksör/TT

Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom. Arkivbild
Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom. ArkivbildFoto: Jessica Gow/TT
Professor emeritus Harry Flam, ordförnade i Finanspolitiska rådet. Arkivbild
Professor emeritus Harry Flam, ordförnade i Finanspolitiska rådet. ArkivbildFoto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons