Expert: Kommer leda till spänningar med Iran

En 60-årig man åtalades på tisdagen vid Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott och flera mord i samband med massavrättningar i Iran 1988. Mannen misstänks ha haft en ledande roll i avrättningarna av hundratals politiska fångar, varav de flesta hade koppling till den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.

– För Iran som land och för offren är det viktigt att man någonstans reder ut det här. Det har gjorts i olika typer av tribunaler tidigare, men de har varit frivilliga där offer och ögonvittnen har fått komma och berätta. Det här är en formell juridisk instans i en stat, så det har en annan tyngd, säger Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Enligt Rouzbeh Parsi var händelserna 1988 en vattendelare bland dem som då styrde i Iran och han säger att konsekvenserna av åtalet kan ses utifrån flera olika aspekter.

– Den första är så klart att det här kommer att leda till spänningar med den iranska staten, eftersom den inte anser att det här är ett brott som begicks, utan en rättslig åtgärd, säger han.

– Om han döms, är det såvitt jag vet första gången en formell rättsinstans någonstans dömer någon för delaktighet i detta brott.

Han tror att åtalet kan sätta press på de ledare som inte vill erkänna det som skedde, men de kan också bli mer defensiva.

– Vi får se hur de tänker reagera på det här politiskt i Iran, framför allt de konservativa eftersom de nu har fått en av sina egna som president. Landets högste ledare var president då när avrättningarna ägde rum.

Irans nyvalda president Ebrahim Raisi har av målsägande pekats ut som den åtalade mannens chef under avrättningarna. I augusti 2016 släpptes dessutom en inspelning från ett möte 1988 med domare och jurister som var inblandade i avrättningarna, där Ebrahim Raisi tydligt nämns som en av de fyra huvudansvariga.

Rouzbeh Parsi säger att Raisis bakgrund kommer att bli ett problem för EU utifrån kunskapen om vad som skedde 1988, vilket kan komplicera de politiska relationerna.

– Att Irans nya president var en av domarna som någonstans var inblandad blir en politisk fråga både för iraniernas del men också för oss i Sverige. Hur man ska hantera detta och ändå upprätthålla någon sorts relation?

TT: Vad kan det få för utrikespolitiska konsekvenser för relationen mellan Sverige och Iran?

– Det underlättar den definitivt inte. Vi får se hur långt Iran vill gå, framför allt i vilken mån de vill acceptera och erkänna att det svenska rättsväsendet är skilt från den svenska regeringen – att detta inte är en politisk process, utan en rättslig process. Med tanke på hur politiserat deras eget rättsväsende är har de troligtvis ingen större förståelse för att vårt inte är det.