1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Experiment i tunnelbanan stoppade brott

Fyra kvartslånga polisronder varje dag minskade brottsligheten markant på Londons tunnelbaneperronger.
Ett enormt experiment i storstaden sätter fenomenet med "hot spots" på prov – och skulle kunna ha betydelse för svensk brottsbekämpning.
Tunnelbaneplattformarna passade bra för experimentet, då poliser aldrig patrullerat där förut. Arkivbild.
Foto: Sang Tan/AP/TT
Cirka 1,3 miljarder resor görs vid Londons tunnelbana varje år. Arkivbild.
Foto: Ross D. Franklin/AP/TT
Londons tunnelbana har en lång historia bakom sig. Den öppnades 1863 och var då den första underjordiska järnvägen i världen. Här en bild från 1940-talet när Londonbor tog sin tillflykt till tunnelbanan under nazisternas bombräder. Arkivbild.
Foto: AP/TT
Manne Gerell, universitetslektor i kriminologi vid Malmö universitet. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

Hot spots är ett stort begrepp inom kriminologi och polisvetenskap och handlar enkelt beskrivet om platser som är extra brottsutsatta. Inte sällan har en strategi från polisen varit att identifiera och fokusera sina resurser till just dessa områden.

– Hot spots har blivit stort på grund av två stora studier, säger Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

– En studie på 1970-talet kom fram till att om vi skickar ut en massa poliser att patrullera lite slumpmässigt här och där så händer ingenting. Människor blir inte tryggare och det blir inte mindre brott. Detta ledde till en backlash i polisforskningen där man kände att ingenting vi gör funkar.

Flyttar inte

Men i slutet av 1980-talet kom en annan studie som vände på allt. Den visade att de platser som hade särskilt mycket brottslighet gynnades när fler poliser skickades dit. Brottsligheten minskade – och den ökade inte på andra platser i stället. Flera undersökningar har under åren bekräftat den slutsatsen.

Problemet är att inga studier av så kallad "hot spot policing" gjorts på platser där det inte skett någon patrullering alls tidigare. Det kan ha lett till missvisande resultat som faktiskt underskattat påverkan av polisnärvaron, hävdar några brittiska forskare.

Därför letade de efter brottutsatta platser som inte tidigare hade patrullerats. De fann dessa i Londons över 150 år gamla tunnelbanesystem: plattformarna. Tillsammans med den brittiska specialpolisen BTP, som bevakar landets tågbanor, inledde man därefter ett enormt, halvårslångt forskningsprojekt på 115 av Londons mest brottsutsatta tunnelbaneperronger.

20 poliser

Vid hälften av perrongerna fick 20 BTP-poliser i uppdrag att varje onsdag–lördag, mellan klockan 15 och 22, patrullera fyra gånger per dag. Varje rond skulle pågå i 15 minuter, därefter hoppade poliserna på ett tåg som tog dem till nästa patrulleringsplats. Ronderna skedde varken på samma tider eller i samma ordning varje dag. Andra hälften av perrongerna fungerade som kontrollgrupp, där ingen patrullering alls genomfördes.

När forskarna senare jämförde hur kriminaliteten påverkats, visade det sig att antalet rapporterade brott och ordningsstörningar vid de patrullerade plattformarna var 21 procent färre än i kontrollgruppen. Och när de jämförde brottsnivån på de patrullerade perrongerna under experimentet med hur det sett ut på samma platser ett halvår innan var minskningen 14 procent, enligt studien som presenteras i tidskriften Criminology.

Det stod också klart att den allra största minskningen av brottslighet och larm, hela 97 procent av effekten, ägde rum när polisen inte var närvarande.

"Varma" platser

Detta är bra resultat enligt Manne Gerell. De flesta brottsförebyggande metoder som finns brukar inte lyckas minska brotten så pass mycket.

– Det ger en indikation på att den brottsförebyggande effekten av riktade polispatruller förmodligen är betydligt större än vad man trott. Det visar också att den här effekten kan hålla i sig över dagar och veckor när man inte är på plats, då man etablerat att man har en högre närvaro. Det har vi vetat, men det tydliggörs här, säger Manne Gerell.

Något som han tycker är extra intressant med studien är att hot spot-patrullering faktiskt kan ha effekt även på platser som inte är heta, utan snarare varma. För i sanningens namn var kriminaliteten inte jätteomfattande på tunnelbaneperrongerna. Och det tror Manne Gerell är ett viktigt fynd som kan vara relevant i Sverige där polisen satsar väldigt mycket i de mest utsatta områdena.

– De skulle man egentligen kunna beskriva som "warm spots", de har inte alls lika mycket brott som Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm, eller Stortorget och Möllevången i Malmö. De utsatta områdena är inte så heta, men där gör man hot spot-patrullering och det här är en studie som kanske visar att det kan vara vettigt. Det kanske funkar, även på platser som inte är så jätteheta.

Läs mer

Öland

Ett trettiotal synpunkter på trängseln i Mörbylånga kommun

I kommunens app och via deras hemsida har privatpersoner kunna rapportera om trängsel.

Hultsfred

Lennart Beijer har författat en saga – drömmer om en bättre värld

Vänsterpolitikern ger ut en pamflett om hur världen skulle kunna förändras.

Nybro

Nya förhandlingar om hyran efter sommaren

Nybro Bostad och Hyresgästföreningen sätter sig i samtal efter räknefel

Kalmar

Årets skörd – mer betydelsefull än någonsin

”Bristen på regn gör att skörden förmodligen blir mindre.”

Begravningar

Erik Persson

I Heliga korsets kyrka, Kalmar, har begravningsgudstjänst hållits för Erik Persson.

Tvingas välja bort annan mat

Bregottsatsning äter upp skolans matbudget

En halv miljon kronor skulle kunna sparas om Bregott valdes bort.