Exiltjetjener vill att Moskva straffas

En av dem som vill att svenska regeringen ska vidta tuffa åtgärder mot Ryssland är Tumso Abdurachmanov, den tjetjenske bloggare som närapå blev ihjälslagen i Gävle den 26 februari.

– Det vill han absolut, säger hans advokat Jens Sjölund.

Abdurachmanov blev enligt åklagare utsatt för mordförsök när han attackerades av en rysk man med en hammare i sin bostad. Bloggaren är övertygad om att attentatet var politiskt.

– Tjetjener är nu jätterädda att svenska myndigheter inte ska säga att (attacken mot Abdurachmanov) är politisk. De är oroliga för att Sverige inte kommer att reagera. Det är jätteviktigt. Annars händer det igen, säger en person som företräder organisationen Vayfond, men som ber att få vara anonym.

Organisationen, som tagit sig an Abdurachmanovs fall, är baserad i Sverige och ska enligt sina stadgar bland annat värna exiltjetjeners rättigheter runtom i Europa.

Sveriges regering har hittills inte kommenterat fallet.

Även under söndagen har TT sökt utrikesminister Ann Linde (S), inrikesminister Mikael Damberg (S) samt Säpo men ingen av dem har några kommentarer.

Bland de tusentals tjetjener som bor i Sverige, och i diasporan i flera europeiska länder, inger varje attack fruktan att fler ska komma om inget görs. Nu har tre stycken ägt rum bara sedan i augusti i fjol, varav två regimkritiker miste livet.

– Folk är jätteoroliga eftersom det är systematiskt. Vi har sett det i Österrike, Tyskland, Frankrike och nu Sverige, säger Vayfondrepresentanten, som anser att regeringarna i Berlin och Paris borde ha protesterat mer.

Det är nu en utbredd uppfattning att det är livsfarligt att i Europa öppet kritisera Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov.

– Så den tjetjenska diasporan tystnar. Kadyrov har lyckats på så sätt, säger Vayfond-representanten.

Organisationen vill nu se kraftfulla åtgärder, som ytterligare sanktioner mot Ryssland, från EU:s sida. För den tjetjenska ledningen i Groznyj och det ryska centralstyret i Moskva är ett och samma, anser Vayfond. Kadyrovregimen, Kreml och säkerhetstjänsten FSB hjälps åt, hävdar Vayfond.

Både den ryska regeringen och det tjetjenska styret har avfärdat politiska dåd. Flera attentatsmän har dock kunnat knytas till FSB, såsom de båda män som pekas ut för mordförsöket på den tidigare agenten Sergej Skripal med dotter i Storbritannien 2018, och den man som är häktad för mordet på en tjetjensk separatist i Berlin i fjol.

Kadyrov är belagd med sanktioner från EU efter Rysslands annektering av Krim, som han stödde.