Elon Musks företag får testa hjärnimplantat

Den kontroversielle entreprenören Elon Musks företag Neuralink har fått klartecken att testa sitt hjärnimplantat på människor. Än så länge är det inte klart exakt vad försöken går ut på, men hans förhoppning är bland annat att ge blinda synen tillbaka.
Teknik • Publicerad 26 maj 2023
Grönt ljus för entreprenören Elon Musks bolag att testa hjärnimplantat på människor. Men hur det ska gå till och vad försöken ska gå ut på är ännu oklart. Arkivbild.
Grönt ljus för entreprenören Elon Musks bolag att testa hjärnimplantat på människor. Men hur det ska gå till och vad försöken ska gå ut på är ännu oklart. Arkivbild.Foto: Michel Euler/AP/TT

Företaget Neuralink meddelande på torsdagen att det fått tummen upp av den amerikanske myndigheten FDA att testa sina hjärnimplantat på människor.

Företaget, som har testat tekniken på djur, har flera gånger tidigare fått avslag på sina ansökningar eftersom de inte uppfyllde alla krav. Men nu har det kommit ett ja. Flera nyhetsmedier rapporterar att de sökt både FDA och Neuralink utan att få specifika svar på exakt vad det är som ska testas.

Även om det låter som science fiction så används redan i dag implantering av elektroder i hjärnan vid vissa sjukdomstillstånd. Parkinson, kronisk smärta och depression är exempel där man med så kallas DBS, deep brain stimulation, kan förbättra tillståndet hos patienter genom att skicka elektriska impulser till hjärnan.

Elon Musk har pratat om att tekniken, förutom att kunna få förlamade att gå och användas vid en rad olika sjukdomar, ska kunna optimera människor som använder den genom att skicka in och hämma signaler.

Inga publicerade resultat

Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, har under många år forskat på området.

– Det är ett otroligt spännande fält där det händer mycket, men jag har svårt att uttala mig om vad Elon Musk planerar eftersom de inte har publicerat sina resultat. Men utifrån vad jag sett att de har gjort i försök med grisar så är det förhållandevis små elektroder som de sätter in, säger han.

Jens Schouenborg leder arbetet vid universitetets Neuronano research Center och har även startat bolaget Neuronano för utveckling av hjärnstimulering för klinisk användning. Tillsammans med sin forskargrupp har han tagit fram en ny teknik för individanpassad och biverkningsfri terapeutisk hjärnstimulering. De hoppas kunna börja testa tekniken på människor inom mindre än ett år.

Implantat i skallen

Elon Musk har som sagt en annan vision och har bland annat tidigare berättat för medier att hans bolag har en apa med ett trådlöst implantat i sin skalle som kan spela dataspel. Apan ska enligt Elon Musk ha sett glad ut.

– Det är svårt att veta vad syftet är med de nu godkända FDA-försöken eftersom ingen information har getts ännu. Av det jag sett är deras teknik inte designad för att planteras in i djupare hjärnstrukturer – det handlar möjligen om registrering av nervcellernas signalering i hjärnbarken och förmodligen under en kortare tid.

Etiska frågor

En viktig aspekt när man i forskning och klinik arbetar med hjärnan är den etiska. Finns det till exempel en risk för negativ påverkan av personligheten som inte uppvägs av fördelarna med de terapeutiska effekterna?

– Etiken är extremt viktig och det är en diskussion som behöver föras parallellt med teknikutvecklingen, annars risker vi att hamna snett. Men man ska komma ihåg att psykofarmaka ger upphov till liknande etiska frågor, säger Jens Schouenborg.

TT: Har du sett en liknande etiska diskussion hos Neuralink?

– Nej, det har jag faktiskt inte. Men de har ju fått sin ansökan godkänd av FDA och i den ingår ett visst mått av etiska överväganden.

Företaget har tidigare fått kritik för att göra onödiga och icke-etiska djurförsök i samband med hjärnimplantaten.

Fakta: Elektroder i hjärnan

Hjärnan uppbyggd av tiotals miljarder neuroner, som kommunicerar genom kemiska signalsubstanser. När det sker uppstår en svag strömpuls, som kan upptäckas av en elektrod.

Ju mindre elektroder, desto mindre risk är det att den skadar eller påverkar kringliggande vävnad.

Elektroderna kan användas både för att registrera aktiviteten i hjärnan och för att påverka den genom att skicka in signaler. Det kan handla om behandling av till exempel parkinson och svår smärta och epilepsi.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.