Annons

Buttra svar på EU:s sanktioner

Belarus och Turkiet reagerar med buttra miner på EU-ländernas sanktioner och sanktionshot från veckans toppmöte i Bryssel.
Sverige hade gärna sett även Aleksandr Lukasjenko på förbudslistan.
EU • Publicerad 2 oktober 2020
Turkiets president Recept Tayyip Erdogan. Arkivfoto.
Turkiets president Recept Tayyip Erdogan. Arkivfoto.Foto: Turkiska presidentkansliet/AP/TT
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis är nöjd med EU-ländernas ställningstagande gentemot Turkiet.
Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis är nöjd med EU-ländernas ställningstagande gentemot Turkiet.Foto: Olivier Hoslet/AP/TT
Finlands statsminister Sanna Marin talar för både Finland och Sverige vid veckans toppmöte i Bryssel.
Finlands statsminister Sanna Marin talar för både Finland och Sverige vid veckans toppmöte i Bryssel.Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Ett 40-tal namn finns på den lista över personer i den belarusiska statsledningen som inte längre ska få visum till EU och vars eventuella tillgångar i unionen ska frysas.

Självaste huvud-belarusiern, diktatorn Lukasjenko, lyser dock med sin frånvaro. Trots en gemensam nordisk framstöt.

Annons

– Den svenska uppfattningen, som framfördes av (Finlands statsminister) Sanna Marin och flera andra, var att också Lukasjenko skulle föras upp på den här sanktionslistan, men det fanns inte enhälligt stöd för att ändra i de listor som förberetts, konstaterar EU-minister Hans Dahlgren (S) efter det avslutade toppmötet i Bryssel.

Att Sverige talade genom Finland berodde på att statsminister Stefan Löfven (S) stannat hemma från mötet av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit. Finländskan fick efteråt gott betyg från svensk sida.

– Vi är mycket nöjda med Sanna Marins insats. Hennes delegation har dessutom varit mycket generös med att dela med sig av information, säger Dahlgren på en svensk pressträff.

Nöjda greker

Huvudnummer på toppmötet blev en lång och svår diskussion under torsdagskvällen om relationen till Turkiet. Grekland och Cypern har krävt en tuff markering, främst med anledning av turkiskt letande efter olja och gas på vatten som Cypern anser som sitt, men också på grund av de många barska uttalanden som flitigt lämnats från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Andra länder är betydligt mer försiktiga, både med hänsyn till ekonomiska kontakter och Turkiets betydelse för hanteringen av flyktingar och migranter på väg mot Europa.

Till sist hittades ändå de rätta formuleringarna.

I det gemensamma uttalandet från mötet betonas att EU är redo att "använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande", med en klar hänvisning till de artiklar i EU-fördragen som bestämmer hur olika former av sanktioner kan utfärdas.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis ger tummen upp.

– EU skickade i går en signal om enighet, solidaritet och beslutsamhet. Det fastslogs också tydligt vilka konsekvenserna blir om Turkiet fortsätter med sitt aggressiva beteende. Grekland är absolut nöjt med resultatet av toppmötet, säger Mitsotakis i Bryssel enligt nyhetssajten Politico Europe.

Missnöjda turkar

Hans Dahlgren betonar nyttan av både piska och morot.

Annons

– Turkiet har en stor betydelse – säkerhetspolitiskt och i migrationsfrågor och så vidare – så det är klart att det finns en strävan till att ha ett gott samarbete. Men det förutsätter ju att Turkiet också respekterar de förutsättningar som vi själva har satt upp: nämligen att respektera Cyperns och Greklands territoriella integritet fullt ut, säger Dahlgren.

Reaktionen från Ankara är inte oväntat mindre positiv.

"Det fortsätta användandet av sanktionsspråk är inte konstruktivt. EU måste förstå att det inte kommer någonstans med sådant tal", heter det i ett uttalande från Turkiets utrikesdepartement, enligt nyhetsbyrån AFP.

Även Belarus har reagerat surt på EU-toppmötet.

"Den belarusiska sidan inför från i dag en lista med ömsesidiga sanktioner", heter det från utrikesdepartementet i Minsk.

Fakta: EU-ledarnas agenda

I samband med fredagens fortsatta EU-toppmöte har permanente rådsordföranden Charles Michel lagt fram sin arbetsplan för det kommande årets toppmöten:

2020:

• 15-16 oktober: Brexitförhandlingarna med Storbritannien, klimatfrågorna och relationerna till Afrika.

• 16 november: Extrainsatt informellt möte om Kina i Berlin.

• 10-11 december: Klimatet, handeln och eventuellt ett fysiskt möte med representanter för Afrikanska unionen.

2021:

• Februari: Extrainsatt möte om hälsa, säkerhet, försvar och EU:s östliga partnerskap.

• 25-26 mars: Inre marknaden, industripolitik, relationerna till Ryssland och digitala frågor – inklusive frågan om en beskattning av multinationella nätjättar.

• 7-8 maj: Informellt möte i Portugal om social betydelse av den digitala och gröna politiken, i kombination med ett möte med Indien.

• 24-25 juni: Schengenområdets framtid och relationerna till Storbritannien.

Källa: Europeiska rådet

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons