Annons

Ekonom: Bredare smäll än finanskrisen

Den lågkonjunktur som Konjunkturinstitutet spår skiljer sig från tidigare kriser.
Denna gång kan den ekonomiska smällen kännas mer för hushållen än finanskrisen 2008.
Ekonomi • Publicerad 10 augusti 2022
Den lågkonjunktur som Konjunkturinstitutet väntar sig slår brett och hårt mot hushållens plånböcker. Arkivbild.
Den lågkonjunktur som Konjunkturinstitutet väntar sig slår brett och hårt mot hushållens plånböcker. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson. Arkivbild.
Swedbanks chefsekonom Mattias Persson. Arkivbild.Foto: Swedbank /TT
BNP, arbetslösheten och styrräntan 2021–2023.
BNP, arbetslösheten och styrräntan 2021–2023.Foto: Johan Hallnäs/TT

Konjunkturinstitutet räknar med att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år.

KI:s prognos bygger på en kedja av reaktioner. Energipriserna ser ut att bli rekordhöga i vinter. Det innebär ännu högre inflation och snabbt stigande räntor. Hushållen förväntas dra ned på sin konsumtion, vilket i sin tur leder till en försämrad arbetsmarknad.

Annons

– Hushållen har starka skäl att vara oroade över prisökningar och den effekt det kommer att få på deras ekonomi. I kombination med ränteökningar och fallande bostadspriser är det klart att det kommer att bli tufft för många hushåll, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen.

Arbetsmarknaden står sig

I en lågkonjunktur är tempot i den ekonomiska aktiviteten i samhället lägre än det normala.

– Traditionellt brukar man tänka sig att arbetslösheten stiger och att man ser en lägre tillväxt i BNP, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Den lågkonjunktur som KI nu väntar sig skiljer sig från tidigare ekonomiska kriser.

– Det vi ser framför oss är inte en lågkonjunktur där arbetslösheten stiger kraftigt, utan arbetsmarknaden kommer fortsatt att vara relativt stark, säger Albin Kainelainen.

De flesta kommer enligt KI:s prognos att behålla sina jobb. Även Persson tror att arbetsmarknaden kommer att stå sig.

– Vissa sektorer, framför allt kanske bygg, som är mer känslig nu när räntorna stiger, och hantverk och så, kan påverkas i större utsträckning, säger chefsekonomen.

Skiljer sig från finanskrisen

Enligt Kainelainen rör det sig om en relativt kort lågkonjunktur på "ett par år", men främst under 2023.

– Lågkonjunkturen som vi ser framför oss är inte heller särskilt djup. För oss är det en relativt mild lågkonjunktur, på samma sätt som vissa beskriver det vi har haft efter pandemin för en mild högkonjunktur.

Under pandemiåren påverkades arbetsmarknaden, i synnerhet av permitteringar och restriktioner. Samtidigt infördes många extraordinära stöd, säger Persson, vilket var bra för Sverige.

Annons

– Om man ska jämföra med något så får man gå tillbaka till 2008 och 2009.

Finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen 2008 handlade om likviditetsproblem i den globala banksektorn. Vilket slog hårt mot enskilda som förlorade jobbet.

Nu är lågkonjunkturen mer konsumtionsdriven och påverkas av både pandemin och kriget i Ukraina, säger Persson.

– Vi har högre energipriser, som spiller över i alla varor och det blir en mycket bredare inflationsuppgång. Det är väldigt olika förlopp vi kommer att se, i förhållande till 2008.

Känns mer för hushållen

I och med den breda inflationsuppgången kommer hushållens utgifter, enligt prognosen, bli mycket högre än för ett år sedan.

– I vanliga lågkonjunkturer sparar folk ofta mer eftersom de är oroliga för framtiden. Här ser vi istället att hushållen kommer att få ta från sitt sparande för att klara de löpande utgifterna, säger Kainelainen.

Lågkonjunkturen kommer nu slå brett mot alla hushåll, vilket kan kännas i plånboken.

– Matpriser stiger, räntor stiger snabbt och hushållen kommer att bli fattigare. På så sätt är det här en värre chock än vad vi hade 2008. För det känns mycket snabbare, säger Persson och fortsätter:

– För många tror jag att det här kommer att kännas mer för att räntorna stiger, matpriserna stiger, de basala sakerna, energipriser, drivmedel, allt vi behöver i vår vardag de blir dyrare i den här lågkonjunkturen.

Fakta: Konjunktur

Konjunkturläget bestäms av nivån på den ekonomiska aktiviteten i ett land. För att avgöra hur hög den här ekonomiska aktiviteten är så jämför man det faktiska läget med en trend.

Trenden kallas potentiell BNP och jämförs med ett lands faktiska BNP, alltså värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land.

När produktionen ökar mer än trenden befinner sig landet i en högkonjunktur. Om aktivitetsnivån däremot är lägre är landet i en lågkonjunktur.

Lågkonjunktur brukar förknippas med en svagare arbetsmarknad och lägre efterfrågan på varor och tjänster.

Källa: Nationalencyklopedin, Konjunkturinstitutet, Ekonomifakta.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons