ECB laddar upp för räntehöjningar
ECB-chefen Christine Lagarde förklarar på en presskonferens att det mycket väl även kan bli fler räntehöjningar efter septembermötet.
– Det är inte bara ett steg, det är en resa, säger hon.
Börsnedgångar fördjupas
Euron lyfter något mot dollarn efter beskedet. Obligationsräntorna hänger på uppåt, medan börsnedgångar i Europa fördjupas.
Räntehöjningen i juli – som skulle innebära att den viktiga så kallade insättningsräntan höjs från minus 0,50 till minus 0,25 procent – blir om den genomförs den första ECB-höjningen sedan juli 2011.
Septemberhöjningen kan mycket väl bli ännu större, enligt ECB-chefen.
– Om inflationsprognosen på medellång sikt ligger kvar eller försämras kommer en större höjning vara lämpligt på septembermötet, säger hon.
Mycket hänger därför på inflationsprognosen för 2024, som just nu ligger på 2,1 procent. Den måste sjunka för att det inte ska bli nödvändigt med en så kallad dubbelhöjning på 0,50 procentenheter, enligt Lagarde.
Räntehöjningarna som planeras gäller inte bara insättningsräntan, utan även de två andra styrräntorna som ECB använder: refinansierings- respektive marginallåneräntan.
Enig direktion
Beskedet från räntemötet, som denna gång hölls i Amsterdam, ligger i linje med förväntningarna på marknaden och med vad Lagarde flaggat för tidigare. Direktionen var enligt ECB-chefen enig om det penningpolitiska beslutet.
ECB:s obligationsportfölj kommer trots att nya stödköp ska stoppas att hållas intakt en tid – även om styrräntorna börjar höjas. Det görs med så kallade återköp i takt med att obligationer i portföljen passerar sina löptider.
Dessutom öppnar ECB för att gå in med nya riktade stödköp för att motverka en fragmentering av eurozonens ekonomier, som man befarar kan störa penningpolitikens genomslag.
De räntehöjningar som nu planeras av ECB innebär att Lagarde och hennes direktion tar rygg på de över 60 centralbanker runt om i världen som i år stramat åt penningpolitiken med räntehöjningar.
Fakta: Inflationen mer än fyra gånger över målet
ECB:s räntebesked kommer sedan inflationen i eurozonen uppmättes till rekordhöga 8,1 procent i maj, vilket är mer än fyra gånger så högt som ECB:s inflationsmål på 2 procent.
ECB:s ekonomer justerar i samband med räntebeskedet sina prognoser. De sänker sin prognos för eurozonens BNP-tillväxt 2022 rejält, ned till 2,8 procent mot tidigare 3,7 procent. För 2023 och 2024 väntas tillväxten fortsätta ned till 2,1 procent per år.
Inflationen väntas i årstakt ligga på 6,8 procent i år, för att sjunka ned till 3,5 procent 2023 och 2,1 procent 2024.
Prognosjusteringarna kommer sedan både Världsbanken och den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varnat för stagflation – ett penningpolitiskt mardrömsscenario med låg eller negativ tillväxt i kombination med hög inflation. Ukrainakrigets effekter och produktions- och utbudsstörningar i Asien pekas ut som pådrivande faktorer.