Dyr övertidsnota för vården

Det är tidningen Dagens Samhälle som har ställt frågan till samtliga 21 regioner om hur övertiden inom hälso- och sjukvård sett ut under fjolåret jämfört med 2019. 20 av regionerna har svarat och bilden är entydig: pandemin ledde till att antalet övertidstimmar ökade och därmed även kostnaderna.

För att möta behovet av vårdplatser gjordes omprioriteringar genom att pausa den planerade vården, vilket gjorde det möjligt att använda resurserna i akutsjukvården. Regionerna anställde även nya medarbetare samt hyrde och lånade in personal. Ändå ledde belastningen på vården till att man tvingades ta in mer personal på övertid.

Sammantaget arbetade hälso- och sjukvårdspersonalen i de 20 regionerna drygt sex miljoner timmar övertid i fjol, en ökning med drygt 600 000 timmar från 2019. Det medförde att regionerna betalade ut cirka 3,2 miljarder kronor i övertidsersättning, att jämföra med 2,7 miljarder för 2019, skriver Dagens Samhälle.

Övertidstimmarna ökade främst inom de tre yrkesgrupperna undersköterskor, läkare och sjuksköterskor.

– Det är i huvudsak de yrkesgrupper som är kopplade till arbete med patienter med covid-19, säger Anna Kim-Andersson, kommunikatör på Region Jönköpings län, till tidningen.

Även i år fortsätter pandemin att vara en belastningen på vården, samtidigt som det behövs mycket personal till vaccinationerna mot covid-19.