Annons

Drygt 50 000 förlorar pensionsförmån

Drygt 50 000 höginkomsttagare kan till följd av inflationschocken inte längre löneväxla utan att det blir en förlustaffär nästa år.
Inflationen lyfter brytpunkten för när det lönar sig att byta bruttolön mot tjänstepension med omkring 3 000 till nästan 51 200 kronor nästa år, enligt försäkringsbolaget Skandia.
Ekonomi • Publicerad 3 december 2022
Inflationen har inte bara lyft priser och räntorna. Den innebär även ett bakslag för tiotusentals personer som inte längre kan löneväxla – det vill säga byta lön mot tjänstepension – utan att gå back. Arkivbild.
Inflationen har inte bara lyft priser och räntorna. Den innebär även ett bakslag för tiotusentals personer som inte längre kan löneväxla – det vill säga byta lön mot tjänstepension – utan att gå back. Arkivbild.Foto: Janerik Henriksson/TT

Antalet svenskar som når upp till en lön som håller för löneväxling 2023 beräknas till följd av den högre brytpunkten till cirka 812 500 personer, enligt Skandia. Det är drygt 50 000 färre än 2022 och nästan 90 000 färre än 2021.

– Det är inkomstbasbeloppet som ökar i snabb takt. Vi har en rekordökning i år och hade en nästan lika stor ökning tidigare, säger Michael Enberg, affärsspecialist på Skandia.

Plusaffär för arbetsgivaren

Annons

Alla som har lön kan i teorin utnyttja förmånen att löneväxla om arbetsgivaren går med på det. Det enda som krävs är ett avtal med arbetsgivaren om att byta en del av bruttolönen mot extra avsättningar till tjänstepensionen.

Det finns inte heller några formella hinder för hur stor andel av bruttolönen du får byta mot tjänstepension. Men för att det ska löna sig kan du inte sänka bruttolönen under brytpunkten. Växlar du ut lön så att du hamnar under brytpunkten blir den negativa effekten av minskat underlag för allmän pension och allmänna försäkringar större än vad du tjänar på växlingen, enligt Enberg.

För arbetsgivaren är löneväxling en plusaffär. Det blir i runda slängar 6 procent billigare att betala tjänstepension än att betala ut lön till en anställd.

– Nästan alla arbetsgivare ger de 6 procenten till den anställde, säger Enberg.

Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen tidigare i år beräknas 13-17 procent av de höginkomsttagare som tjänar på att löneväxla utnyttja förmånen.

"För höginkomsttagare"

Antalet som faktiskt löneväxlar hamnar, om detta stämmer, någonstans kring 110 000-150 000 personer. Och sammanlagt löneväxlas det för kanske 5-9 miljarder kronor per år, enligt inspektionen.

– Det är en bra sparform, men det är få förunnat, säger Michael Enberg.

– Det är för höginkomstagare och det är fler män än kvinnor som kan använda löneväxling. Det har med lönestrukturen att göra, tillägger han.

Han pekar exempelvis på hur medellönen för en kvinnlig läkare på 49 800 kronor per månad gör att många av dem halkar ner under brytpunkten nästa år. För en manlig läkare ligger samtidigt medellönen på 52 700 kronor, det vill säga något över brytpunkten.

Ett annat exempel Enberg lyfter fram är IT-specialister, som generellt missar möjligheten att löneväxla oavsett kön. I den sektorn ligger medellönen för kvinnor på 48 200 kronor och 47 500 kronor för män.

– Det är hög tid att den nya regeringen nu fattar ett beslut om att göra det enklare för alla svenskar att spara till sin pension, säger Enberg.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons