Dom: Franska staten misslyckas med klimatmål
Fyra miljöorganisationer, uppbackade av 2,3 miljoner franska medborgare som undertecknat en namninsamling, stämde franska staten för passiv klimatpolitik. Nu ger förvaltningsdomstolen i Paris dem rätt.
– Det är stort, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Berlin.
– Flera olika organisationer, men framför allt två miljoner franska medborgare, ställer sin egen stat inför rätta och domstolen slår fast att medborgarna har både vetenskapligt och juridiskt rätt.
Långt ifrån målet
Frankrike har åtagit sig att minska utsläppen med 40 procent till år 2030, jämfört med nivåerna 1990. Men regeringens egna siffror visar att den är långt ifrån att nå målet.
I rätten försvarade sig staten med att ny lagstiftning som antogs 2019 kommer att accelerera utsläppsminskningarna, men förvaltningsdomstolen slår fast att staten har misslyckats med att omvandla sina klimatlöften till konkret politik – och därmed bär ansvar för "en del av den ekologiska skada vi sett".
Miljöorganisationerna bakom stämningen – däribland Oxfam och Greenpeace – kallar målet historiskt. Förvaltningsdomstolen ska ta två månader på sig för att överväga om den ska kräva åtgärder av regeringen. Men enligt miljöorganisationerna kan privatpersoner som lidit skada av klimatförändringarna redan nu hänvisa till målet om de söker kompensation från det offentliga.
"För första gången har en fransk domstol beslutat att staten kan hållas ansvarig för sina klimatåtaganden. Detta skapar ett viktigt rättsligt prejudikat och kan användas av människor som drabbats av klimatkrisen för att försvara sina rättigheter", säger Cécile Duflot, generalsekreterare på Oxfam Frankrike, i ett pressmeddelande.
De fyra miljöorganisationerna tillerkändes också ett symboliskt skadestånd på en euro.
Internationell trend
Johan Rockström ser avgörandet i Paris som en del av en internationell trend, där klimatkampen allt oftare bedrivs i domstolar.
– Vi har sett årtionden av kämpande på miljöbarrikaderna. Här ser vi hur det tar sig en helt annan väg, den juridiska vägen, där klimatfrågan kopplas till den skarpa säkerhetspolitiken. Jag tror att det är oerhört viktigt, säger han.
– Vi anser att det är legitimt med interventioner om en regering slår ihjäl sin egen befolkning. Det här är samma sak. Att en stat misslyckats med att fullfölja sin grundläggande uppgift, att skydda sin befolkning från klimathotet, anses juridiskt oacceptabelt.
Fler fall att vänta
Utslaget i Paris är inte unikt. I december 2019 slog Nederländernas högsta domstol fast att regeringen måste öka takten i klimatarbetet och flera liknande rättsprocesser pågår runt om i världen.
Varje fall som klimatrörelsen vinner ökar sannolikheten för fler framgångsrika stämningar, säger Johan Rockström.
– Domen i Paris kan ju fortfarande överklagas, men jag hoppas innerligt att den franska regeringen tar sitt förnuft till fånga. Att den inser att befolkningen har vunnit och har rätt.
TT: Tror du att vi kommer att få se liknande stämningar i Sverige?
– Det tror jag. Och jag tror verkligen att Sverige behöver det, säger Johan Rockström.
Fler klimatmål i rätten
I december 2019 gav Nederländernas högsta domstol miljöorganisationen Urgenda rätt mot regeringen, som med stöd av nationell lagstiftning och Europakonventionen beordrades att öka takten i klimatarbetet.
I USA har den så kallade Julianaprocessen pågått sedan 2015, då 21 unga amerikaner stämde regeringen för att inte skydda dem från klimathotet.
Den peruanske bonden Saúl Luciano Lluya krävde 2015 att den tyska energikoncernen RWE ska finansiera skyddsåtgärder för hans översvämningshotade by Huarez i Anderna. Fallet har ännu inte avgjorts.
I februari fastslog en domstol i London att utbyggnaden av stadens flygplats Heathrow var olaglig, eftersom den inte tog hänsyn till den brittiska regeringens klimatåtaganden i Parisåtalet. Flygplatsen överklagade till högsta domstolen som upphävde domen.
I september 2016 stämde Fältbiologerna och nätverket Push svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsanläggningar i Tyskland. I februari 2018 fastställde Svea hovrätt ett beslut i lägre instans om att inte ta upp skadeståndsmålet, enligt Fältbiologerna med motiveringen att det byggde på "ett hypotetiskt riskresonemang kring framtida miljö- och hälsoeffekter".