Diggiloo behöver rufsas till

Lasse Holm har ett fett svart bandage på sitt ena pekfinger som verkar sakna topp.
Nyheter • Publicerad 12 juli 2012
En omplåstrad Lasse Holm kom för sista gången till Ekerum som ledare för Diggiloogänget.
En omplåstrad Lasse Holm kom för sista gången till Ekerum som ledare för Diggiloogänget.Foto: Paul Madej

Det var vedklyvens fel, men han kan fortfarande hantera synten som det äkta proffs han är. Det är tionde och sista året som han frontar Diggiloo och han får åtminstone sjunga en ordentlig ”Volare” under tiden. Under inledningen av showen säger Holm att det hela ska bli ett ”minne för sommaren”. Det känns som hela kärnan i Diggiloo: Något lite trevligt man gör med barnbarnen eller familjen eller frun eller maken en sommarkväll utan krav på annat än att det ska vara lagom mysigt. Artisterna är tillräckligt kända för att det ska motivera ett högt biljettpris och garantera en grundplåt av igenkännbara hits eller manér. Man kom, såg, tog massa bilder med mobilen om man är tio år gammal och hoppade i hoppborgen.

Alla sjunger hyfsat, ler så alla tänderna syns och det är lite humor då och då.

Thomas Petersson drar skämt på temat ”var nöjd med vad du har och tänk positivt”, Lotta Bromé plockar upp den öländske kameluppfödaren Bengt Erlingsson på scen och skämtar om hans skägg och önskar honom lycka till i uttagningen till ”Bonde söker fru”. Markoolio tappar brallorna. Jessica Andersson har en fin röst och The Moniker kan nästan inte tönta bort att han faktiskt kan sjunga.

Men det är så otroligt välskrubbat och ordentligt, trevligt. När Magnus Carlsson kommer in och ger det hela en liten känsla av gayness blir det uppenbart hur mycket det skulle tillföra om showen fick vara lite galnare, lite konstigare bara.

Nu är första halvan en blandning låtar och sketcher utan egentligt sammanhang, sedan är det 45?minuters paus, vilket är väldigt mycket på en äng under en osedvanligt kylig julihimmel, och sedan en andra akt som drar upp tempot och engagemanget lite mer. För efter en inledande dans uppkallad efter den sponsrande smärstillande krämen som faktiskt får folk att ställa sig upp och röra på sig lite får inte publiken mycket chans till interaktion under första akten.

Klappa i händerna eventuellt, och lite allsång ibland bara. Det är synd på en så glad och uppspelt samling.

Agnes af Geijerstam

Diggiloo

Var: Ekerum.

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.