Det började med hasch när hon var femton

F.d. missbrukare. - Det här för med sig mycket minnen. Jag minns livet vid bänken. Det var en kamp varje dag att panta burkar för att kunna köpa körsbärsbrännvinet.

Agneta står vid en bänk på vallen i Kalmar. Det blåser kallt. Hon noterar att det ligger delar av en tom pillerkarta i gruset framför bänken. Agneta har missbrukat droger större delen av sitt liv.

Hon har tagit sprutor och en massa lugnande tabletter men det började med hasch när hon var femton. Eller egentligen började det ännu tidigare berättar hon i en behagligare miljö inomhus, en stund före besöket på vallen.

- Jag började väldigt tidigt när jag var 11-12 år, med att dricka mellanöl. Jag började umgås med de äldre killarna som satt på en bänk i närheten av skolan med sina mopeder och drack öl. Till saken hör att min bästa kompis kom in i eliten i gymnastik. Jag höll också på med gymnastik och ville lyckas. Jag har alltid varit väldigt liten till växten också och jag ville bli sedd och hörd.

- Min pappa, som jag aldrig träffat, var alkoholist och jag är övertygad om att det är ärftligt.

Agneta började få många kompisar i skolan. Ytliga kompisar. Skolan försummades och hon betedde sig illa. Skolpersonal och hennes mamma försökte hjälpa henne men utan resultat. När hon var 13 år togs hon in på barnpsyk.

- Jag minns att de sa att jag var "för alkoholiserad för att gå i skolan". Jag som bara var 13 år...

Agneta rymde ständigt från barnpsyk till kompisarna som fanns runt skolan. Hon började som 15-åring röka hasch, fick kontakt med äldre personer och var mycket i parker i Kalmar. Hon stal bland annat pengar av sin mamma för att finansiera sitt missbruk.

- Jag började tidigt med tabletter och mitt missbruk accelererade fort. Det var inte längre kul att bli flummig och jag kände mig alltid ensam.

- Som missbrukande tjej är man väldigt utsatt.

Tjejer kan dölja mycket genom att måla sig förklarar Agneta. Hon berättar också att hon alltid närvarade på julfirande och födelsedagar med familjen och på så sätt gjorde ett ganska normalt intryck.

Agnetas minnen från missbrukstiden är ganska diffusa. Men i slutet av tonåren fick hon en son. Några år senare var hon också drogfri i två år tack vare kärleken. Men till slut tog kärleksförhållandet slut, hon lämnade sonen till en annan familj och hon började röka hasch igen.

- Jag gick tillbaka till det gamla livet, jag trodde att det var så jag ville leva, säger Agneta.

Som myndig hade hon skaffat egen lägenhet. Men hon betalade aldrig hyra eller räkningar och blev vräkt och vräkt igen. Till slut fick hon ingen lägenhet och bodde hos missbrukande vänner och i fängelse.

- Jag gjorde ibland bedrägerier med mitt egna leg så att jag skulle åka fast och få en säng och mat.

- Som tjej förväntas man vara smal och snygg. Det hjälpte amfetaminet till med, man tyckte att man var jättevacker. Men till slut vägde jag 38 kilo, jag hade svårt att prata och koordinationen försvann.

Någonstans har Agneta alltid vetat att hon egentligen inte ville vara i ett missbruk. Så efter nästan 25 års missbruk och många fängelsevistelser fick hon nog och tog emot hjälp från Socialtjänsten. I dag har hon varit drogfri i drygt två år och det finns inga yttre tecken som avslöjar det tidigare missbruket.

- Men jag har fruktansvärt mycket skador inombords. Jag äter mediciner för att smälta maten, jag har förbränt en massa hjärnceller och levern och bukspottskörteln har skadats. Efter missbruket är man tvungen att bygga upp ett ordförråd, lära sig etik och moral och bygga upp den dåliga självkänslan.

Jag har haft stor hjälp av Kris, kriminellas revansch i samhället. Utan dem hade det inte gått. Där finns en trygg drogfri plats jag kan gå till.

Agneta menar att det är farligt att så många unga provar narkotika.

- Har man testat en gång tror jag spontant att 40 procent testar igen. Jag vet själv att första gången man rökte hasch kände man ingenting och nyfikenheten driver en att testa igen. Har man testat en gång vet man dessutom vart man får tag på knarket.

Hon är oroad över att knark är så lättillgängligt. Hon är kritisk mot Öresundsbron och att folk kan åka hursomhelst över gränserna. Men det finns fler orsaker.

- I min generation var det tabu att sälja droger till unga människor. Det verkar det inte vara idag.