"De yngre lärarna är oftast lättare att få kontakt med

I åXås enkät rörde många frågor skolan. Vi samlade fyra 15-åringar för att diskutera vidare kring de svar vi fått in. De fick berätta mer om varför de trivs i skolan, på vilket sätt rasism förekommer och vad som kännetecknar en bra lärare.
Nyheter • Publicerad 14 maj 2003
Gabriel Hasselgren, 15 år, Falkenbergsskolan
Gabriel Hasselgren, 15 år, FalkenbergsskolanFoto: 
Lina Andersson, 15 år, Funkaboskolan
Lina Andersson, 15 år, FunkaboskolanFoto: 
Faktaruta:Malin Wikman, 15 år, Funkaboskolan
Erik Petersson, 15 år, Vasaskolan 
Foto: Jesper Lindström
Faktaruta:Malin Wikman, 15 år, Funkaboskolan Erik Petersson, 15 år, Vasaskolan Foto: Jesper LindströmFoto: 

I många år har det varit häftigt att som elev säga att man hatar skolan, men i enkäten har det visat sig att väldigt många faktiskt trivs i skolan. Hur tror ni egentligen det ligger till?

Lina: Jag tror att det är skillnad på om man frågar en niondeklassare eller någon i sjuan. Vi som går i nian har haft flera år att lära känna varandra och känner oss mer trygga. Det är nog en anledning till att man trivs bättre.

Erik: Och sedan är det så att man efter ett antal år i samma skola lär känna lärarna på ett djupare plan vilket oftast gör det betydligt roligare och intressantare att gå till skolan.

Vilka egenskaper är karakteristiska för en bra respektive dålig lärare?

Lina: En bra lärare är schyst och har lätt att skapa en kompisrelation med eleverna.

Malin: Ja, fast en schyst lärare behöver faktiskt inte vara en bra lärare. Det finns många olika typer av bra lärare. Vissa är bra på ett sätt, medan man tycker om andra för något helt annat.

Gabriel: De yngre lärarna är oftast lättare att få kontakt med. Det känns som man är mer på samma våglängd när man pratar med dem.

Har ni några egna erfarenheter av kollektiv bestraffning?

Erik: Det kan vara småsaker som att vissa leker med leran under bildlektionen vilket gjort att vi inte får använda den eller att stökiga klasskompisar gjort att resten av klassen fått sitta kvar.

Malin: Fast lärarna vägrar erkänna att det handlar om kollektiv bestraffning. De säger att det inte är ett straff utan en möjlighet, vilket är lite komiskt i sig.

Lina: Det enda positiva man kan se i det är att de som faktiskt misskött sig kanske får sig en tankeställare när de förstör för resten av klassen.

Hur yttrar sig rasism i skolan?

Gabriel: Det handlar inte så ofta om uttalade rasistiska saker utan mer om smygrasism. Det förekommer en del rasistskämt i de flesta umgängeskretsar och som elev på Falkenberg märker man väl att det inte alltid är så positiva stämningar gentemot Novaskolan där många invandrare går.

Erik: Det finns vissa grupper som tror de är tuffa när de kallar sig rasister. De går runt och säger saker som de inte har en aning om vad det betyder. De försöker bara hävda sig, vilket är väldigt idiotiskt gjort.

Säger man till när man märker att någon fäller rasistiska kommentarer?

Gabriel: Om det handlar om en person som är uttalat främlingsfientlig så brukar jag bara vara tyst. Oftast är det så löjligt och ogenomtänkt att man har lust att börja skratta.

Tycker ni att skolan tar sitt ansvar när det gäller rasismen?

Lina: Ja, det tycker jag i alla fall. Vi har till exempel haft besök av en man som suttit i koncentrationsläger vilket jag tror gav många personer en tankeställare.

Erik: Om det är så att någon gör något otillåtet i främlingsfientligt syfte på skolan så tar nog rektorn tag i det, men det är inget som vi elever någonsin får höra.

Varför tror ni att vissa väljer att kalla sig rasister?

Lina: Det handlar nog mycket om att de är osäkra i sig själva och söker en grupp som de kan umgås med.

Gabriel: Dels det, men det finns också mycket fördomar som sprids. Det finns gäng med utländska rötter som är ute om kvällarna för att slåss, det går inte att förneka. Men det betyder inte att alla utlänningar är sådana. Människor är väldigt snabba att generalisera när de får chansen.

Vilken är vanligaste formen av mobbning?

Erik: Det måste vara utfrysning. Det förekommer alltid, både i skolan och i samhället.

Malin: Utfrysning är dessutom den enklaste och mest diskreta formen av mobbning. Den syns inte lika mycket som fysisk mobbning och är därför mycket mer riskfri att hålla på med.

Varför tror ni folk mobbas?

Erik: Några mobbare förklarade sitt beteende med att de skulle fostra de yngre eleverna som de själva blivit fostrade. Hur sjukt det än låter så är nog detta tankesätt ganska vanligt bland mobbare.

Lina: Det handlar nog mycket om osäkerhet också. De känner att de inte riktigt passar in någonstans och genom att mobbas får de en chans att hävda sig.

Malin: Men det är många helt normala människor som också mobbas. Är det en person i klassen som alla är på kan man nog mobbas utan att man själv ens tänker på det.

Tror ni det är någon skillnad på hur killar och tjejer mobbas?

Lina: Tjejer är nog flitigare på att frysa ut. Det ligger lite mer i vår natur på något sätt.

Malin: Killar är mer enkla och säger saker rätt ut. Tycker de inte om något eller någon så säger de det istället för att gå bakom ryggen.

Gabriel: Ja, killar är nog mer spontana. Blir vi ovänner så slåss vi och sedan är det bra med det. Men självklart så fryser även killar ut andra killar.

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.