Dansk gängforskare: Sverige glömmer viktig åtgärd
För tre år sedan dömdes fem unga svenska män för ett dubbelmord i Danmark.
Straffen fördubblades på grund av deras kopplingar till kriminella nätverk, i enlighet med landets "bandeparagraf".
Händelsen har inte sällan använts som ett slagträ i den politiska debatten, där bland annat Ulf Kristersson har uttalat att han vill införa "danska straff för svenska brott".
Enligt David Sausdal, som har forskat om danskt gängvåld över landsgränser, kan långa fängelsestraff för nyckelpersoner i kriminella nätverk ha en avkylande effekt och skapa en trygghet för invånarna.
Samtidigt menar han att Danmarks förebyggande åtgärder ofta glöms bort i den svenska debatten.
— I Danmark har man arbetat på ett mer strukturellt sätt. Det finns ett helhetsgrepp på nationell nivå där man arbetar jättemycket med riktade välfärdssatsningar mot olika typer av utanförskap, säger han och nämner några exempel:
– Det gäller allt från fattigdom till bostadspolitiken, hälsa, kriminalitet och integration där man går in med massa miljoner kronor. Det finns också lokala kontor ute i kommunerna där det finns representanter från polis och socialarbetare.
Utredningar visar också att arbetet har haft en positiv effekt, enligt David Sausdal.
– Det har gjorts olika utredningar som visar att ungdomsbrottsligheten har gått ner. Personer som bor i de utsatta områdena känner sig också mer trygga nu än vad de gjorde för fem år sedan.
Det helhetsgreppet menar David Sausdal att Sverige saknar.
— Arbetet sker på tvärs av organisationer och det offentliga. Det finns inte i Sverige på samma sätt, varken resursmässigt eller organisatoriskt, säger han.
– Dessutom har Sverige liberaliserat mycket av välfärden och har inte längre det här klassiska välfärdssystemet som finns i Danmark. Därför tycker jag att det är fascinerande att man i Sverige är så upptagen att fokusera så mycket på de repressiva åtgärderna.
Förebyggande insatser i Danmark
1975 inledde Danmark ett systematiskt samverkansarbete mellan polis, skola och socialtjänst (SSP-samarbetet), för att förbättra insatserna riktade mot utsatta unga i landets kommuner. Samtidigt infördes en ny lag som gjorde det möjligt för polis, skola och socialtjänst att dela tidigare sekretessbelagd information med varandra.
2007 trädde en kommun- och polisreform i kraft, som innebar att samtliga kommuner inrättade ett lokalt råd med representanter från kommun, skola och socialtjänst i syfte att samordna insatser mot kriminalitet.
Den första ”bandepakken” i Danmark infördes 2009 och innehöll en rad straffskärpningar för gängkriminalitet, men också satsningar på förebyggande insatser i kommunerna.
Den andra och tredje ”bandepakken” infördes 2013 respektive 2017 och hade bland annat fokus på att bryta nyrekryteringen genom landets nationella exit-program. 2017 infördes ”ungdomskriminalitetsnämnden”, som tar upp fall där unga (10-17 år) misstänks för brott.
Enligt danska justitiedepartementet har nämnden haft en positiv brottsförebyggande effekt, men bland andra Rädda Barnen har riktat kritik mot vad man menar är en rättegångsliknande process där barn saknar de rättigheter som brottsanklagade vanligtvis har.
Källa: Danmarks brottsförebyggande råd, danska justitiedepartementet, Danmarks domstolar, danska Rädda Barnen