GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Cykla ut ur krisen

Kollektivtrafik bör omvärderas efter coronapandemin.
Ledare • Publicerad 28 juni 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
På goda grunder kan Kristianstad kalla sig för cykelstad, skriver kommunens anläggningschef.
På goda grunder kan Kristianstad kalla sig för cykelstad, skriver kommunens anläggningschef.Foto: Magnus Andersson/TT

Att kollektivtrafik ska undvikas är ett budskap som har gått hem. Resandet med kollektivtrafik i Kalmar län var bara hälften så stort i vecka 20 som det var i vecka 10. Under april 2020 gjordes 76 procent färre resor med kollektivtrafik i Sverige jämfört med april 2019. Enligt Sveriges kommuner och regioner har regionerna förlorat omkring en miljard kronor per månad under krisen till följd av uteblivna biljettintäkter.

Hittills har inte hörts något annat än att kollektivtrafiken ska återgå till det gamla när restriktionerna lyfts. Men är det särskilt klokt?

I Storbritannien beslutades i förra månaden om en stor satsning på att bibehålla de nya vanor som har skapats under pandemin, när människor har varit hänvisade till att gå och cykla. Med den största satsningen på cyklister och fotgängare någonsin hoppas regeringen kunna bidra till grönare resvanor, renare luft och en friskare befolkning.

I satsningen ingår inte bara konventionella åtgärder som att satsa på cykelbanor utan också att cykelreparationer subventioneras av staten och att läkare ska kunna skriva ut cykling på recept.

Det är viss skillnad mellan Sverige och länder som öppnar upp efter en drastisk nedstängning, såklart. Det är även viss skillnad mellan att satsa på cykling i metropoler som London och Milano och att göra något motsvarande i de jämförelsevis små svenska städerna.

Men ett vägval kommer det att bli frågan om även här. Är det sannolikt och/eller önskvärt att passagerarna återvänder till kollektivtrafiken, med ökande trängsel till följd? Är fysisk distansering något övergående, eller kommer vi även i framtiden att vara medvetna om hur smittor sprids genom nära kontakt?

Om det inte är sannolikt och/eller önskvärt att kollektivresandet ökar igen, är dagens utbud alldeles för stort. Redan före krisen betalades omkring hälften, 26 miljarder kronor, av den regionala kollektivtrafiken med skattemedel. Att fortsätta köra i samma utsträckning som tidigare trots att antalet passagerare har decimerats kommer att innebära en orimlig fördelning av resurser gentemot sjukvården.

Den gällande målsättningen för svensk kollektivtrafik, att fördubbla marknadsandelen fram till 2030, hamnar också i ett nytt ljus av coronakrisen. Ska detta mål nås utan trängsel kommer det att krävas en mycket stor ökning av turer och sittplatser.

Till saken hör också att bara en mindre del av andelsökningen väntas ske på bekostnad av bilismen. Majoriteten av resandeökningen består av personer som annars hade cyklat eller stannat hemma, det vill säga precis de beteenden som har uppmuntrats under de senaste månaderna.

Det borde vara motsatt riktning som är den eftersträvansvärda. Förutsättningarna för att flytta över från kollektivtrafik till cykling är inte hopplösa. En genomsnittlig resa med buss är åtta kilometer lång, en genomsnittsresa med tunnelbana eller spårvagn omkring fem. Det vore ett bakslag för miljö, hälsa och stadsplanering om dessa resor istället skulle ersättas med bil. Här tänker den konservativa brittiska regeringen både längre och snabbare än den svenska med dess MP-inslag.

Daniel BrawSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.