Annons

Coronaviruset – svår balans mellan oro och lugn

Ingen fara för oss i Sverige, ändå ett blixtinkallat regeringssammanträde som klassar det nya coronaviruset som samhällsfarligt. Hur ska man egentligen tänka om de dubbla budskapen?
Virusutbrott • Publicerad 2 februari 2020
Låg risk, eller läge för panik? Arkivbild.
Låg risk, eller läge för panik? Arkivbild.Foto: 

Under lördagen fattade regeringen beslutet att klassa coronaviruset som samhällsfarligt, vilket bland annat innebär att det blir möjligt att tvinga människor till karantän och att större områden kan spärras av. Beslutet fattades på ett snabbinkallat extra regeringssammanträde på begäran av Folkhälsomyndigheten, dagen efter att det första coronavirusfallet bekräftats i Sverige.

Samtidigt säger Folkhälsomyndigheten att risken för smitta i Sverige är låg. Hur vi ska förhålla oss till de dubbla signalerna, och hur vi ska hitta balansen mellan oro och lugn?

Oreda i huvudet

Annons

Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, förklarar att det blir ett slags oreda i huvudet när vi får trovärdig men motsägelsefull information från två håll. Psykologerna kallar det kognitiv dissonans.

– Det finns en oro, det är något som gnager då vi får information som går i två olika riktningar.

Budskapen vi nås av resulterar i helt olika känslor, förklarar han.

– Det tycker vi inte om, och vi försöker lösa upp det.

Vi är olika bra på att förhålla oss till den mentala obalansen, förklarar han. När vi hör om snabba regeringsbeslut om möjliga krisåtgärder, och får täta rapporter om hur viruset sprider sig, kan en del tänka att det är värre än myndigheterna säger, och att de tappat greppet, förklarar han. Andra väljer att ta fasta på det myndigheterna säger om låg risk.

– Vi har olika sätt att hantera den. En del lyckas, andra lyckas inte. Vi försöker ta fasta på någon del, och vikta den informationen högre än det andra.

Den här motstridigheten är förstås svår även för myndigheterna, som ska gå ut med informationen.

– De ska inte bara ge information, de ska också tänka på hur den landar.

Motstridighet beror på lagen

Motstridigheten i budskapet beror på lagstiftningen, enligt Maria Bergstrand, talesperson för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Klassningen av smittan som samhällsfarlig innebär att Folkhälsomyndigheten får bättre möjligheter till smittobegränsning.

– Jag tycker att man ska tänka utifrån den lagstiftning som gäller för smittor. Då Folkhälsomyndigheten har begärt att få de här möjligheterna så är det för att de har bedömt dem som nödvändiga, säger hon.

Annons

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, förstår problemet med de motstridiga budskapen. Han tycker att folk ska tänka att myndigheterna nu har verktygen på plats, om smittan skulle börja spridas här, men att risken nu är väldigt liten.

– Även om det inte är en hög risk så måste vi ha en beredskap. Därför är det rimligt att ha den här lagstiftningen på plats om vi hamnar i en situationen liknande den i Kina.

Två tidshorisonter

Han tycker att det är viktigt att skilja på risken nu och hur det kan se ut i framtiden.

– Det är en ganska hög risk att det kommer fler fall till Sverige, som det vi har i Jönköping nu. Vi har en bra beredskap för att hantera det, och vi kan verkligen göra att risken för att smitta blir väldigt liten.

Risken för en utbredd spridning bedöms därmed som låg, förklarar han. Jämfört med svininfluensan för tio år sedan är läget annorlunda.

– Risken då, att svininfluensan skulle komma till Sverige, var betydligt högre från början. Där jobbade vi mer mot klockan att hålla den borta det så länge som möjligt, säger Anders Tegnell.

Johanna Cederblad/TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons