Annons

Codex Calmarnensis gåta ännu olöst

Texten är vacker och flytande. Anfangerna lyser ännu efter mer än sexhundra år i rött, grönt och blått. Någon har försiktigt sömmat samman ett par revor i pergamentet. Det är nästan otroligt att detta Birgittamanuskript på 260 blad så behållit sin fräschör genom århundraden.
Nyheter • Publicerad 20 maj 2003

- Vi vet inte mycket om dess ursprung, säger bibliotikarie Gunnila Rooth, ansvarig för Kalmar Stifts- och gymnasiebibliotek.

- Senare års forskning visar visserligen att manuskriptet troligen är från 1390-talet, men det är inte belagt vem som skrev ned texten på latin och inte heller hur dessa böcker - de åtta som ingår i manuskriptet - hamnat i Kalmar.

Annons

Möjligen kan man spekulera. I Vadstena kloster fanns många munkar och nunnor från Kalmar.

Kan någon av dem ha tagit med sig manuskriptet till Kalmar när klostret upphörde 1595. Någon som insåg att detta manuskript måste bevaras för framtiden.

Skadeinsekter

Det är en vacker bok. Tjock. Bunden inom träpärmar klädda med en aning slitet fårskinn.

Texten är skriven på pergament och papper. Pergament var dyrbart, papper billigare, men det förstördes också av skadeinsekter. Därför lades så många pergamentsidor som möjligt in i manuskripten.

Birgittas uppenbarelser tecknades ned under hennes livstid. Hon lär själv ha skrivit enstaka uppenbarelser på svenska, men bara tre pappersblad finns bevarade.

Det här var texter för hela Europa. Kloster och hov vill ha dem. I huvudsak dikterade Birgitta på svenska. Därefter översattes uppenbarelserna till latin av hennes biktfäder från Skänninge och Alvastra.

Tre manuskript

Därefter översattes och godkändes texterna igen till svenska. De skulle ju också förstås av icke latinkunniga hemma i Sverige.

Codex Calmarnensis tillhörde ursprungligen Vadstena kloster.

Annons

- Det vet vi, säger Gunnila Rooth och visar på bokstaven F och siffran 2 på frampärmens utsida. En gång stod detta manuskript i bokhylla F i Vadstena kloster, placerad som andra handskrift på hyllbräda 2.

- Det finns tre manuskript från sent 1300- och tidigt 1400-tal i Sverige. Kalmarmanuskriptet som sedan tretton år är deponerat på Lunds universitetsbibliotek, Codex Falkenberg också i Lund och Ericsbergshandskriften, ursprungligen från Tyskland, ett mer exklusivt illuminerat manuskript som nu finns på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Bevarade fullständiga

- Kalmar- och Falkenbergsmanuskripten, de enda bevarade i stort sett fullständiga Vadstenahandskrifterna av Birgittas uppenbarelser på latin - de är också ur textkvalitet de mest värdefulla - har en gemensam historia. Codex Falkenberg skrevs i Vadstena av klosterbrodern Johannes Johannis, bördig från Kalmar. Däremot tecknade han inte ned Codex Calmarnensis i vars texter tre olika handstilar förekommer.

- Forskningen kring manuskripten har varit intensiv de senaste femtio år, säger Gunnila Rooth. Det finns i dag ett hundratal kända Birgittamanuskript från sent 1300-tal och tidigt 1400-tal. Tre av dem finns i Sverige. De äldsta och mest praktfulla dock i New York, Palermo och Warszawa. Warszawamanuskriptet "återfanns" inte förrän 1993 och har naturligtvis gett ytterligare material till Birgittaforskningen.

Många hemligheter

Codex Calmarnensis gömmer ännu många hemligheter.

Ett vet man dock - det antas kunna dateras till 1390-talet eftersom dess innehåll i stort överensstämmer med besläktade handskrifter i Krakow (1386), Wien (cirka 1380-86) och München (1394).

Men det finns andra frågor. Vilka var de tre skrivarna, hur kom manuskriptet till Kalmar och var förvarades det under de trehundra åren mellan 1595 och 1876 då det för första gången nämns i en katalog över Stifts- och gymnasiebiblioteket i Kalmar?

Under juni månad visar biblioteket i Kalmar Birgittaböcker ur samlingarna. Då pågår också en affischutställning.

Den 9 september kommer professor emeritus Birger Bergh, Lund, till Kalmar för att på länsmuseet tala om Heliga Birgitta och den 7 oktober, på Birgittadagen, gestaltar Margaretha Byström "Birgitta - 8-barnsmor, politiker och helgon" i en föreställning av Agneta Pleijel i Birgittakyrkan.

Gunilla Petri
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons