GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bomma igen stugan i vinter – här är riskerna

Skyhöga elpriser och stugvärme i tomma sommarhuset i vinter – hu, så dyrt.
Går det kanske att bomma igen stugan helt i år? Visst, men det finns risker, enligt experterna.
Ekonomi • Publicerad fredag 05:00
Måste värmen vara på när elen är så dyr? Arkivbild.
Måste värmen vara på när elen är så dyr? Arkivbild.Foto: Gorm Kallestad

Många funderar nu hur det ska bli med de skyhöga elpriserna i vinter. Sommarhus är ofta uppvärmda med el och står med lite värme på även under den kalla årstiden. För de flesta har det inte varit något problem eftersom elen varit billig. Hittills, vill säga.

Nu när vi kan vänta elräkningar på tiotusentals kronor för vintermånaderna framstår dock stugvärmen i vinter som orimligt dyr. Hur blir det om fritidshuset är kallställt under vintern, funderar många stugägare?

Försäkringsbolagen är inte så positivt inställda till det, visar det sig.

Bäst med värmen på

– Det allra bästa är om det är lite värme på, säger Mats Svensson, affärsområdeschef Skador på Länsförsäkringar Blekinge.

Erik Arvidsson, skadeförebyggare på Folksam håller med. Hus behöver lite värme på för att må bra. Riskerna annars är frysskador och fuktproblem.

– Man bör inte stänga av värmen helt. Det gäller fritidshus , men också villor, där man kanske stänger av delar av huset nu, säger Erik Arvidsson.

Johan Smeds, byggnadsteknisk expert på Svenska byggnadsingenjörernas riksförbund, tycker också att det bästa är om man har lite värme på. Hus mår bättre av det, minusgrader inne gör att det ohjälpligt bildas fukt, förklarar han.

– Även möbler och inventarier mår bättre då, säger han.

Fukt och mögel

Han berättar om hur nyare hus, från 70-talet och framåt, är byggda med ett plastskikt i ytterväggarna. Det är till för att hålla fukten ute. Men om huset står helt kallt så kan plastskiktet i väggen i stället göra att den kondensfukt som bildas inne i huset stannar där. Det kan orsaka fuktskador och mögel, förklarar han.

– Om det är ett gammalt hus av trä eller timmer så kan fukten vandra ut i stället, säger Johan Smeds.

Hur mycket värme som behöver vara på är de dock inte helt överens om. Mats Svensson på Länsförsäkringar säger 15 grader, medan Erik Arvidsson på Folksam tycker att det är okej med 10 grader, men 15 i kök och badrum. Johan Smeds hänvisar till försäkringsbolagens regler, men tror att det egentligen kan räcka med lägre temperaturer, som 5 till 10 grader.

I elkostnad kan det förstås göra stor skillnad. Hur mycket kan dock ingen säga. Lars Nilsson, handläggare på Energimyndigheten inom elstatistik, berättar att ett mycket grovt tillyxat medelvärde för fritidshusens elförbrukning i Sverige är 5 000 kWh per år. Hur mycket av detta som förbrukas under de kalla vintermånaderna vet dock inte myndigheten.

– En tumregel generellt är att varje grad mindre inomhus innebär 5 procent minskad energiförbrukning. Men det är förmodligen inte linjärt. Man tjänar nog mer på att sänka från 20 grader till 19 grader än från 11 till 10 grader, säger han.

Men trots att det bästa enligt experterna är att ha lite värme på så kanske det helt enkelt inte är ekonomiskt möjligt för många. Då är det extra viktigt att vara noggrann då stugan vinterstängs, konstaterar Mats Svensson.

– Om man inte har värmen på måste man tömma ledningar och antifrysbehandla exempelvis avlopp. Stäng av huvudkranen till vattnet och låt kranarna i kök och badrum stå öppna.

Tryckluft i ledningarna

Alla ledningar måste tömmas helt, det bästa är att ta hjälp av en rörmokare som blåser dem med tryckluft så att vatten inte står kvar i rörkrökar. Även varmvattenberedaren och olika slags pumpar måste tömmas, förklarar han. Även där kan det behövas proffshjälp, enligt Mats Svensson. Vattenlås i avloppen i kök, toalett och badrum behöver fyllas med antifrysvätska, helst miljövänlig sådan.

– Om man stänger av värmen, se till att ha ventilation så att luften kan cirkulera. Om den står stilla kan mögel gro. Öka också tillsynen, säger han.

Om det skulle bli en frysskada kollar försäkringsbolagen om värmen varit på, eller om de förebyggande åtgärderna har vidtagits, berättar han.

– Om det inte gjorts så blir ersättningen begränsad. Då anses det inte vara en plötslig och oförutsedd skada, säger Mats Svensson.

Fakta: Råd från försäkringsbolagen

Försäkringsbolagen rekommenderar värme på i fritidshus. 15 grader, i alla fall i kök och badrum, eller 10 grader. Kolla med ditt eget bolag vilken temperatur som rekommenderas.

Stäng av huvudkranen till vattnet, men lämna kranarna öppna. Stäng av vattnet till tvätt- och diskmaskin.

Töm vattnet i ledningarna. Ta gärna hjälp av en rörmokare som kan blåsa med tryckluft för att få ur vattnet. Töm även maskiner, pumpar och varmvattenberedare.

Häll frostskyddsvätska i avloppen.

Om du stänger av värmen – stäng huvudströmbrytaren.

Stäng av kyl och frys, men lämna dörrarna lite öppna

Källa: Länsförsäkringar, Folksam

Fakta: Råd från försäkringsbolagen

Enligt Energimyndighetens statistik förbrukar Sveriges fritidshus tillsammans tre tWh el per år. Det gör ett grovt medelvärde på 5 000 kWh per fritidshus och år.

Elpriserna väntas bli mycket höga i vinter. Elbolaget God El:s prognos för priserna i december, utifrån terminshandeln för el på Nasdaq, pekar nu på 6:11 kronor/kWh i elområde 4 (södra Götaland), 4:57 för elområde 3 (mellersta Sverige) och 1:24 för elområde 1 och 2 (södra och norra Norrland).

Källa: Energimyndigheten, God El

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.