"Barn lever i olika digitala verkligheter"
Tidigare i veckan kallade socialminister Jakob Forssmed (KD) sociala medier för "beroendeframkallande". Enligt ministern riskerar plattformarna "påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt". Men stämmer det?
I somras fick Folkhälsomyndigheten tillsammans med Mediemyndigheten uppdraget från regeringen att ta fram en sammanställning kring just forskningsläget på området digitala medier. Där omfattas förutom sociala medier även sådant som spelande.
– Det är för tidigt att säga något övergripande, säger Helena Frielingsdorf.
Tillsammans med Sara Fritzell är hon projektledare för sammanställningen, som tas fram i dialog med barn, unga och föräldrar.
– Det är uppenbart att digitala medier påverkar olika grupper på olika sätt. Både positivt och negativt, säger Fritzell.
Olika upplevelser
Både Fritzell och Frielingsdorf påpekar att de tittar på såväl positiva som negativa aspekter av digitala medier.
– Från barnen hör vi ofta att det här är något socialt och roligt. Men det kan vara negativt för de som fastnar, eller blir utsatta för hot och hat. Bland de äldre syns ibland hur sömnen påverkas, säger Frielingsdorf och fortsätter:
– Det framkommer också att barn lever i olika digitala verkligheter.
Sara Fritzell:
– Det är helt enkelt olika jobbigt i olika åldrar och i olika grupper till viss del på grund av de bubblor man hamnar i.
Riktlinjer
Sammanställningen i juni ska följas upp med tydliga riktlinjer i december. Exakt hur de kommer att se ut är fortfarande oklart, men Frielingsdorf och Fritzell understryker att arbetet därmed inte är avslutat.
– Det här är ett ständigt pågående arbete som kommer behöva utvecklas och förändras. Det räcker inte med en engångsinsats, säger Fritzell och fortsätter:
– Målet är ett mer hälsosamt användande av digitala medier.
Frielingsdorf:
– Hur kan vi behålla det positiva men ta bort de negativa effekterna? Det är viktigt att det inte bara blir pekpinnar för barnen, eller för föräldrarna.
Fakta: Riktlinjer i andra länder
Sociala medier och dess påverkan är en global fråga. Olika länder har olika regler, lagar och riktlinjer. Folkhälsomyndighetens nuvarande uppdrag har nära samarbete med både Danmark och Norge, men även Världshälsoorganisationen.
I Danmark gäller riktlinjen om att "begränsa skärmtiden", barn under två år bör helst inte ha skärmtid alls.
I Norge är riktlinjen densamma för de allra yngsta, för 2–5-åringar är den dagliga "gränsen" en timme.
Kina har tagit en hårdare linje, där finns ett "minderårigt" läge på mobiler som kapar uppkopplingen efter två timmar – beroende på hur gammal du är.
I USA har olika delstater olika inställning i frågan.
Bland plattformarna finns också inbyggda tids- och åldersgränser i viss utsträckning.