Åtal efter infiltration av knarkliga
Männen, som är 40 och 58 år gamla, åtalas för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Brotten ska ha ägt rum mellan juni 2019 och februari 2020, då en transport med 388 kilo cannabis gick från Spanien genom Europa med Kungsängen i Upplands-Bro kommun som slutdestination.
40-åringen har enligt åklagare Sara Nilsson haft den mest framträdande rollen, då han ska han ha planerat smugglingen och bland organiserat transporten och införseln av narkotikan till Sverige. Även 58-åringen har varit med och planerat och bland annat förmedlat kontakter mellan olika parter, enligt åtalet.
Smugglades av polis
Narkotikan togs i beslag när den anlände till Sverige den 15 februari förra året och uppskattas ha ett gatuvärde av omkring 38 miljoner kronor.
Själva transporten av narkotikan genom Europa genomfördes dock med polisen inblandad. Det var det sista ledet i en omfattande polisinsats med namn "Operation Costa", i vilken man under flera år hade infiltrerat den kriminella organisationen som tros ligga bakom smugglingen till Sverige.
– Det var en omfattande och komplicerad operation att föra narkotikan genom hela Europa till Sverige. Det förutsätter nära samarbeten med andra länder. En utmaning var att de misstänkta höll i taktpinnen, vi kunde inte bestämma när det skulle äga rum, säger Sara Nilsson.
– Anledningen till att transporten genomfördes var dels för att man ville få fram eventuella mottagare på den svenska sidan, dels för att stärka bevisningen mot de misstänkta.
Christer Nilsson, chef för Noas utredningsenhet, vill inte ge några specifika detaljer om hur transporten gick till, men säger att alla länder som man passerade var införstådda med att det handlade om en polisoperation.
Lång infiltration
Infiltrationen inleddes redan 2017, då polis fick uppgifter som talade för en omfattande narkotikasmuggling.
– Det börjar med att man etablerar kontakt med den misstänkte i ärendet, och den kontakten utvecklas till att bli förtroendeskapande. Kontakten fortsätter sedan till dess att personen har brottstanken och vill genomföra den, säger Christer Nilsson.
För att åklagare ska kunna fatta beslut om infiltration och "provokativa åtgärder", som det kallas, krävs en stark misstanke om allvarlig brottslighet och att det inte går att utreda brottet med andra metoder, säger Sara Nilsson.
– För att hålla på så här länge krävs det väldigt starka misstankar om allvarlig brottslighet, och det har det varit också. Det har framkommit information som gjort att min bedömning varit att det varit nödvändigt att fortsätta.
Under huvudförhandlingen i tingsrätten blir det Sara Nilssons uppgift att visa att det inte varit fråga om otillåten brottsprovokation.
– Det vill säga visa att att vi har uppfyllt de krav som finns, både enligt vad som uttalats i Sveriges och i Europadomstolens praxis, säger hon.
Männen förnekar brott.
Fakta: Provokativa åtgärder som polisverktyg
Polis i Sverige får inte vidta en provokativ åtgärd som riskerar att leda till att någon begår ett brott som annars inte hade begåtts.
Det finns dock tillfällen och omständigheter där en viss typ av provokation kan vara tillåten, exempelvis då det bedöms att brottet ändå skulle ha genomförts, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer.
Det är därmed tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja.
Beslutar man att vidta "provokativa åtgärder" krävs det en stark brottsmisstanke samt att det rör sig om allvarlig brottslighet.
Infiltratörer från polisen kan vara en form av provokativ åtgärd, där en person på uppdrag av polisen agerar med påhittad identitet för att få tillgång till en annars sluten, kriminell värld.
Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.
Källa: Åklagarmyndigheten
