unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Nya siffror slängs in i lönerörelsen

Svenska industrilönekostnader ökar betydligt mer än i de viktigaste konkurrentländerna, enligt arbetsgivarna.
Men samma siffror visar att tyskar, danskar och norrmän är dyrare.
Enigheten om att skjuta på löneförhandlingarna var i mars total. Nu är det annat ljud i skällan. På bilden dåvarande LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. Arkivbild.
Enigheten om att skjuta på löneförhandlingarna var i mars total. Nu är det annat ljud i skällan. På bilden dåvarande LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson och Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I fjol steg svenska arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin med 3,6 procent. Det var klart mer än i Västeuropa där snittökningen var 2,1 procent, enligt Teknikföretagen som har sammanställt siffror från Eurostat. Även sett över de senaste fem åren har ökningstakten i snitt legat högre i Sverige än i de viktigaste konkurrentländerna.

Det håller inte. Nu måste trenden vändas är budskapet från arbetsgivarorganisationen inför de nyupptagna löneförhandlingarna med facken.

Väldigt låg ökning

– Nu behöver vi ligga under de andra, och då handlar det om väldigt låga ökningstakter, säger Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen.

Fack och arbetsgivare är inte oense om faktaunderlaget, men lyfter olika saker.

Det går att hälla in andra faktorer, som delvis ger en annan bild. Svenska lönekostnader är inte högst i utgångsläget, något som LO-facket IF Metall gärna lyfter. Tyskar, danskar, norrmän, belgare och schweizare är dyrare att anställa, visar statistiken.

Och den på senare år rejält försvagade kronan har i stället sänkt det svenska relativa kostnadsläget gentemot västeuropeisk industri med två procent under 2019. I år har dock kronan stärkts igen, vilket om förstärkningen fortsätter kan försätta industrin i ett bekymmersamt konkurrensläge, enligt Tenselius som dock i grunden är överens med motparten att växelkursen inte ska påverka löneutrymmet.

Ytterligare en lönefaktor är produktiviteten. Ju högre produktivitet desto högre kan lönerna vara.

Stundtals bättre

– Stundtals har vi kanske haft bättre produktivitetsutveckling beroende på utvecklingen i motorfordonsindustrin. Men den generella bilden är att vi inte har haft någon annorlunda produktivitetsutveckling än de viktigaste konkurrentländerna men arbetskraftskostnadsökningar har varit högre, säger Robert Tenselius.

– Vi har haft en något bättre produktivitet än snittet, säger Marie Nilsson.

Under ett flertal år har industrin haft en god vinstutveckling.

TT: Är det bara kostnaderna man ska titta på. Det handlar kanske också om hur vinsten ska fördelas?

– Å andra sidan är det väldigt bekymmersamt med coronakrisen som vi har nu, säger Tenselius.

Marie Nilsson vänder på bilden:

– Svensk industri har klarat coronakrisen relativt bra och bättre än befarat.

Fakta: Förhandlingarna i korthet

I mars, en bit in på upploppet, avbröts årets stora lönerörelse som bedöms beröra omkring tre miljoner löntagare. Förhandlingarna pausades till oktober.
Innan dess hade tuppfäktningen mellan framför allt fack och arbetsgivare i industrin kommit en bra bit på väg. Facken krävde tre procent i lönelyft på ett år. Arbetsgivarna erbjöd 1,4 procent.
Sedan dess har facken sagt sig stå kvar vid sina krav medan arbetsgivarparterna snarast nu talar om nollbud i coronakrisens spår.
Före sista oktober är det tänkt att industrin ska sätta det så kallade lönemärket – en nivå som den stora merparten av övriga arbetsmarknaden numera brukar följa.