Annons

Amerikansk veteran: Vi förstod inte Afghanistan

Laura Jedeed var 14 år gammal och satt i skolbänken i en småstad i Colorado septembermorgonen 2001, då de kapade planen kraschade in i World Trade Centers tvillingtorn.
Men väl på plats i Afghanistan några år senare ändrades hennes uppfattning radikalt.
USA • Publicerad 10 september 2021
Laura Jedeed är numera mycket kritisk till USA:s militärinsats i Afghanistan. Hon är orolig för det afghanska folket sedan talibanerna tagit över igen men tycker att president Joe Biden gjort rätt som tagit tillbaka styrkorna.
Laura Jedeed är numera mycket kritisk till USA:s militärinsats i Afghanistan. Hon är orolig för det afghanska folket sedan talibanerna tagit över igen men tycker att president Joe Biden gjort rätt som tagit tillbaka styrkorna.Foto: Jonas Cullberg/TT
Laura Jedeed utanför sitt hem i Brooklyn i New York.
Laura Jedeed utanför sitt hem i Brooklyn i New York.Foto: Jonas Cullberg/TT
Hugo Lentze tillsammans med en man som utövar sporten buzkashi i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan 2010.
Hugo Lentze tillsammans med en man som utövar sporten buzkashi i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan 2010.Foto: Privat/TT

Liksom många amerikanska veteraner från kriget i Afghanistan brottas Laura Jedeed med USA:s uttåg ur landet och 20-årsdagen av 11 september-attackerna.

Under sommaren har hon följt talibanernas framfart i Afghanistan.

Annons

– Det är hemskt att tänka på de kvinnor som nu måste gå tillbaka till att sitta inlåsta i sina hem. Och det är hemskt att vi inte fick ut många av de tolkar och andra som hjälpt oss. De kommer förmodligen att dö, säger Laura Jedeed.

Hon tog själv värvning direkt när hon fyllde 18 år. Laura Jedeeds far hade invandrat till USA från Syrien på 1970-talet och hon tog illa vid sig av hatiska kommentarer mot araber i skolan efter attackerna.

– Folk sa att de var onda barbarer som måste krossas. En av anledningarna till att jag tog värvning var nog att jag ville visa att jag var en av ”de goda”, säger Laura Jedeed.

Jobbade med underrättelser

Hon landade i ett bergigt, torrt och stjärnklart Afghanistan 2008 och placerades i den östra delen av landet, nära gränsen till Pakistan. Hennes roll var att sammanställa underrättelsematerial. En uppgift var att gå igenom gripna afghaners mobiltelefoner, men hon hittade oftast bara videosnuttar från Bollywood-filmer.

– I nästan varje telefon fanns glada filmer med sjungande kvinnor, utan slöja.

Snart upplevde hon att något var fel i USA:s insats.

– Det blev tidigt tydligt att det var viktigt att förstå hur stammarna i östra Afghanistan var strukturerade. Men ingen visste, trots att kriget pågått i sju år, säger Laura Jedeed.

– Det var ett symtom på en arrogans och på att vi inte förstod landet.

Ville ge igen

Trots bristerna trodde hon på kriget.

– Jag kände att vi skulle kunna ge frihet till afghanerna och rättigheter till kvinnorna. Men om jag ska vara helt ärlig handlade mycket om att jag trodde på idén att ge igen mot de som skadat oss och på att göra Amerika säkert.

Annons

Under 2009 började dåvarande president Barack Obama kraftigt utöka antalet amerikanska trupper i Afghanistan. Men det räckte inte för att långsiktigt trycka tillbaka talibanerna. Laura Jedeeds tvivel växte. Hon kände att kriget inte gick att vinna, och att talibanerna skulle ta över på nytt en dag.

– Vår divisions uppgift var att träna den afghanska armén och polisen, men det hade vi ingen som helst kompetens kring.

Efter två vändor till Afghanistan fick hon nog och lämnade armén. Tiden efteråt var tuff. Närmare 16 procent av alla veteraner från USA:s krig efter 11 september lider av posttraumatiskt stressyndrom, enligt en studie från 2014. Flera av Laura Jedeeds kolleger har drabbats och en av hennes nära vänner begick självmord efter att ha kommit hem från Afghanistan.

– Jag var inte direkt inblandad i några strider, men jag var med när beslut fattades som ledde till att källor röjdes och människor dödades. Det har gjort det svårt för mig att lita på människor och jag har gått i en hel del terapi, säger Laura Jedeed, som numera studerar journalistik i New York.

Stöttar Biden

Trots oron för hur livet nu blir för afghanerna stöttar hon president Bidens uttåg ur landet.

– Han har tagit en hård smäll politiskt, men ingen annan har vågat avsluta kriget. Det var inte vackert, men det blir inga lyckliga slut när man förlorar ett krig. Kanske kan vi börja läka som land nu.

Den starka stress som många veteraner känner av talibanernas snabba maktövertagande syns också genom ett ökande antal samtal till den officiella stödlinjen för krigsveteraner i USA. I samband med att talibanerna tog kontroll över Kabul i mitten av augusti ökade samtalen dit med 40 procent jämfört med samma period året innan. Trots närmare 2 500 stupade amerikanska soldater är resultatet efter 20 år att talibanernas tyranni är tillbaka.

Vänner stupade

– Många veteraner som jag pratat med frågar sig om deras vänner och kolleger dog förgäves, säger Hugo Lentze, som mellan 2010 och 2011 var stationerad i norra Afghanistan där han tillsammans med andra amerikanska militärer utbildade afghanska poliser.

– Det finns en frustration över vår regerings planering. Borde vi inte ha varit förberedda på det här? Jag är väldigt orolig över de afghaner som jag arbetade med, och undrar om de fortfarande lever, säger Hugo Lentze.

Han arbetar inom stiftelsen Travis Manion Foundation, som ger stöd åt veteraner och deras anhöriga. 20-årsdagen av terrorattackerna som blev starten på USA:s ”eviga krig” i Afghanistan och Irak, är också svår för många veteraner.

Annons

– Häromdagen såg jag ett filmklipp från när planen flög in i tvillingtornen, och jag kände en rent fysisk reaktion. Det knöt sig i magen, säger Hugo Lentze.

Flera av hans vänner har stupat i krigen efter 11 september. Men han anser trots allt att USA:s långa insats i Afghanistan var värd det.

– Det har inte skett några terrorattacker från Afghanistan mot USA under dessa 20 år, och det tror jag till stor del beror på vår närvaro där.

Fakta: Antal amerikanska soldater i Afghanistan

2001: 2 500

2002: 9 700

2003: 13 100

2004: 16 700

2005: 17 800

2006: 22 100

2007: 24 700

2008: 31 800

2009: 68 000

2010: 90 000

2011: 90 000

2012: 68 000

2013: 60 000

2014: 29 000

2015: 6 900

2016: 7 000

2017: 14 000

2018: 14 000

2019: 8 500

Källa: Brookings

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons