GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Allt fler väntar med att bli mamma

Det föds allt färre barn i Sverige – och coronapandemin tros minska barnafödandet ännu mer. Längtar man efter att bilda familj bör man inte avvakta i hopp om en bättre tidpunkt, enligt Margareta Kitlinski, överläkare inom reproduktionsmedicin på Skånes Universitetssjukhus.
Det kan ta lång tid och vara svårt att bli gravid, speciellt om kvinnan är över 35 år gammal. Men många väntar ändå. Arkivbild.
Det kan ta lång tid och vara svårt att bli gravid, speciellt om kvinnan är över 35 år gammal. Men många väntar ändå. Arkivbild.
Foto: Kallestad, Gorm
Margareta Kitlinski, överläkare inom reproduktionsmedicin på Skånes Universitetssjukhus, förklarar att det blir betydligt svårare att få barn om man väntar längre. Pressbild.
Margareta Kitlinski, överläkare inom reproduktionsmedicin på Skånes Universitetssjukhus, förklarar att det blir betydligt svårare att få barn om man väntar längre. Pressbild.
Foto: Progress PR Öresund AB

Trots att coronakarantänen kan innebära mer utrymme för intimitet, väntas inte fler barn än tidigare födas framöver. Tvärtom – historiskt sett saktas barnafödandet ned i kristider.

Även om varken ekonomin eller familjepolitiken i Sverige varit särskilt svajig de senaste tio åren, har barnafödandet minskat varje år sedan 2010. En trend som demografiprofessorn Gunnar Andersson, vid Stockholms universitet, delvis förklarat med en ökad framtidsoro.

Coronapandemin kan minska barnafödandet ytterligare, enligt Margareta Kitlinski, överläkare inom reproduktionsmedicin och en del av det dansk-svenska reproduktionsprojektet ReproUnion som nu varnar för de sjunkande födslotalen.

– Dels vet vi inte vad covid-19 har för betydelse för män och kvinnor när det kommer till graviditet och fertilitet på sikt. Sedan kan det bli svårare att få hjälp att bli gravid, i och med att många reproduktionsenheter inte är högprioriterade i vården och tvingas gå på sparlåga. Och de ekonomiska effekterna kan leda till att fler avvaktar, säger Kitlinski.

"Biologi som på stenåldern"

Att födslotalen går ner beror framför allt på att kvinnor lever ett annorlunda liv i dag, förklarar hon. I takt med att fler kvinnor utbildar sig och gör karriär innan man skaffar barn ökar snittåldern på förstföderskorna. I dag är den ungefär 30 år i Sverige. Är planen att få ett barn kanske det är en bra ålder att vänta till, säger Kitlinski, men är drömmen att skaffa fler barn bör man inte vänta så länge.

– Vår biologi är densamma som på stenåldern. Kvinnor är mest fertila upp till 25 års ålder, sedan dalar det lite. Efter 35 blir det ett drastiskt ras vad gäller chansen att bli gravid på egen hand. Efter att man har fyllt 40 år är chansen ungefär fem procent. Många kvinnor som kommer till enheten här har gjort allt enligt konstens alla regler. De har byggt upp ett tryggt liv med bostad och ekonomiska möjligheter. De tycker att de har de perfekta förutsättningarna. De vet inte om att de missat tåget lite, berättar hon.

Margareta Kitlinski är tydlig med att kvinnor som inte vill ha barn inte eller som av olika anledningar väntar länge inte ska skuldbeläggas.

– Vi vill inte uppmana till tonårsgraviditeter eller till att kvinnor ska skaffa barn om de inte vill. Vi vill ge de som vill ha barn en rimlig chans att själva ta ett beslut. Väntar man för länge kan det beslutet tas ifrån en.

Kunskapen brister

Boven i dramat är enligt Kitlinski att kunskapen om fertilitet är för liten i samhället.

– Vi får lära oss hur man ska göra för att inte bli gravid och hur man undviker könssjukdomar. Vi får inte lära oss hur länge man kan vänta med att skaffa barn, vilket är galet med tanke på att infertilitet drabbar över 20 procent av befolkningen.

Infertilitet kan dock bero på många saker.

– Män behöver inte tänka på åldern på samma sätt, men infertiliteten ökar även där. En av tre behandlingar som vi ger par som är infertila är på grund av försämrad spermieproduktion. Men det orsakas av andra faktorer än ålder. Rökning, alkoholintag och könssjukdomar är några av dem, men även män som uppfattas som väldigt sunda och vältränade kan ha försämrad spermieproduktion, säger hon.

Behandling som ges vid infertilitet fungerar sämre ju äldre man blir. Och tiden för att få hjälp är begränsad.

– I den offentliga vården kan vi hjälpa till med provrörsbefruktning upp till ungefär 40 år. Inom den privata vården tas något högre åldrar emot.

Fakta: Föräldrar i Sverige

Det finns drygt 2,3 miljoner föräldrar i Sverige. De flesta har bara biologiska barn, medan omkring tre procent också har andra barn så som bonusbarn eller adoptivbarn.
Två procent av föräldrarna har adoptiv-, bonus- eller familjehemsbarn utan att ha biologiska barn.
Det är vanligast att ha två barn, vilket 43 procent av föräldrarna har, följt av att ha ett barn, vilket 39 procent av föräldrarna har.
Kvinnor är i större utsträckning biologiska mammor än vad män är biologiska pappor. Det är mer än dubbelt så många män som har bonus- eller adoptivbarn, oavsett om de har egna biologiska barn eller inte, jämfört med kvinnor.
Källa: Barn- och familjestatistik 2018, SCB

Läs mer