AI kan hitta kvinnor med hög bröstcancerrisk
Vid dagens mammografiundersökningar går runt 25 procent av tumörerna under radarn, och många upptäcks i ett sent stadium då de är svårare att bota.
Mycket vore därför vunnet om det gick att förutspå vilka kvinnor som kommer att insjukna närmsta tiden efter att de har varit på mammografi, så att de kan följas mer noggrant av vården.
Kanske är det möjligt genom att analysera mammografibilderna med artificiell intelligens? Den möjligheten har undersökts av forskare vid bland annat Karolinska institutet (KI).
Detaljerad bröstbild
De har utvecklat en AI-metod för att upptäcka tidiga tecken på cancer som läkaren inte ser med blotta ögat – och kombinerat den med 3D-mammografi som ger en mer detaljerad bild av bröstet än den vanliga 2D-varianten.
Tanken är att metoden ska kunna användas vid mammografiundersökningarna så att dessa både kan upptäcka tumörer – och förutspå framtida risk.
– Kan man göra de två sakerna samtidigt så är mycket vunnet, säger Mikael Eriksson, en av forskarna vid KI.
3D-mammografi används ännu inte i Sverige inom screeningen, alltså massundersökningarna för bröstcancer, men det gör den däremot i USA. Forskarna använde AI-metoden för att i efterhand analysera 3D-bilder av bröst från drygt 5 000 amerikanska kvinnor som gått på mammografikontroller under åren 2014–2019.
Ökad överlevnadschans
Och det visade sig att metoden prickade rätt i många fall.
Enligt forskarnas beräkningar hittade den ungefär tre fjärdedelar av de kvinnor som drabbades av allvarligare tumörformer inom ett år efter att de hade varit på sin kontroll.
– Metoden kan hjälpa läkarna att fatta beslut om vilka kvinnor som behöver följas med tätare kontroller, eller få en mer noggrann undersökning exempelvis med magnetkamera. Det ökar chanserna att hitta cancer tidigare, vilket i sin tur kan öka chanserna att överleva, säger Mikael Eriksson.
Nästa steg är att testa metoden i skarpt läge i den rutinmässiga mammografiverksamheten i USA. Innan den kan komma ifråga i Sverige behöver 3D-mammografi införas på bred front, vilket det ännu inte finns något beslut om.
Anpassa till varje kvinna
Magnus Dustler forskar om nya metoder för mammografi och AI vid Lunds universitet. Han tycker att den nya tekniken är intressant, framför allt mot bakgrund av att det just nu diskuteras intensivt hur mammografin kan göras mer individanpassad, till exempel genom att använda olika metoder eller tidsintervaller för undersökningarna. Den visar också på ytterligare en fördel med 3D-mammografi jämfört med dagens 2D.
– Men det återstår att se hur metoden skulle fungera under svenska förhållanden, då vår mammografiverksamhet skiljer sig från den i USA på vissa sätt, säger Magnus Dustler.
En risk är att många kvinnor som med den nya metoden bedöms ha en förhöjd cancerrisk skulle behöva kallas tillbaka för nya kontroller – och det kostar mycket.
– Men framför allt kan det leda till mycket oro och ångest för kvinnorna att bli återkallade, även om det sedan inte visar sig vara cancer. Det måste vägas mot möjligheten att hitta några fler cancerfall tidigare, säger Magnus Dustler.
Enklare variant
Ett annat sätt att försöka räkna ut en kvinnas risk att utveckla bröstcancer, som det pågår forskning kring, är att kombinera mammografibilder med andra parametrar såsom ålder, vikt och om släktingar drabbats tidigare.
– Men det blir betydligt enklare om man kan beräkna risken bara utifrån en bild, säger Magnus Dustler.
Den nya studien presenteras i tidskriften Science Translational Medicine.
Fakta: Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje år drabbas omkring 9 000 kvinnor i Sverige.
Cancern brukar kännas som en knöl i bröstet eller mot armhålan. Att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in kan också vara ett symtom.
Operation är den vanligaste behandlingen, och kompletteras ofta med strålning och cellgifter.
Om cancern upptäcks tidigt kan den oftast botas.
Källor: Vårdguiden 1177, Cancerfonden.