Nyqvist döms till vård för dubbelmordet
Nyqvist erkände nästan omgående när han greps i juni i år att det var han som högg ihjäl åttaårige Mohamad och 56-åriga Anna-Lena den 19 oktober 2004 i Linköping. Han har uppgett att han styrdes av tvångstankar om att han behövde döda två människor, och att han genomförde dubbelmordet för att få sinnesro.
De två offren valde han ut slumpmässigt, men att det blev just Mohamad berodde på att han var ett barn och därmed en enklare måltavla, har Nyqvist berättat.
Allvarligt psykiskt störd
Rättsmedicinalverket har slagit fast att han lider av en allvarlig psykisk störning och att han även gjorde det vid tiden för morden, och både åklagare och försvar var överens om att rättspsykiatrisk vård var den påföljd som Nyqvist borde få.
Den enda egentliga fråga som kvarstod inför domen var huruvida det skulle rubriceras som mord eller dråp.
Det fanns ingen egentlig planering vid morden och Nyqvists allvarliga psykiska störning var närmast att likna vid psykotisk – i kombination med det snabba händelseförloppet vid morden kunde gärningarna bedömas som dråp, argumenterade Nyqvists advokat Johan Ritzer.
– Att vi förde fram det var att jag som advokat kunde se att det finns bärande förmildrande omständigheter som måste lyftas fram. Det är den typen av omständigheter som kan leda till att det blir dråp, och då måste det givetvis prövas, säger han.
Men tingsrätten går på åklagare Britt-Louise Viklunds linje och dömer den 37-årige Daniel Nyqvist för två fall av mord.
"Trots att Daniel Nyqvist begick gärningarna under påverkan av en allvarlig psykisk störning, och således efter att ha sett en inre bild som gjorde att han upplevde sig vara tvingad att döda, anser tingsrätten att omständigheterna var så allvarliga att gärningarna är att bedöma som mord", står det i domen.
Teknisk bevisning
Gällande skuldfrågan hänvisar rätten dels till Nyqvists egen berättelse om vad som hände, dels till den tekniska bevisning som binder honom till brottet.
Mordvapnet, en så kallad butterflykniv, hittades på marken bara några meter från där den 56-åriga kvinnan låg, på den fanns dna både från henne, pojken och från Daniel Nyqvist. I ett tidningsställ några hundra meter bort från mordplatsen hittades även en mössa där det fanns blod från Nyqvist.
Påföljden för Nyqvist blir rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, vilket innebär att det är förvaltningsrätten och inte läkare som fattar beslut om vården ska upphöra.
Nyqvist ska betala skadestånd till pojken anhöriga på sammanlagt 350 000 kronor. Anhöriga till kvinnan har inte begärt skadestånd. Han ska även betala drygt 1,4 miljoner kronor i skadestånd till staten.
Advokat Elisabeth Massi Fritz, målsägarbiträde till den mördade pojkens anhöriga, säger i en kommentar att det är en stor dag för dem att mördaren döms. Hon tycker dock att skadeståndet är för lågt:
"Beloppen som anhöriga beviljas, även om tingsrätten delvis går på vår linje för föräldrarna, är för låga. Det är dags att se över dem och det är lagstiftarens ansvar i första hand".
Bestämmelsen om att vården skulle vara förenad med särskild utskrivningsprövning motsade sig Nyqvist, eftersom han inte anser att det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet.
Risk för återfall
Tingsrätten anser dock att en sådan risk föreligger:
"Det har gått nästan 16 år sedan mordtillfället och Daniel Nyqvist har såvitt känt inte återfallit i brott. Dock kan det inte uteslutas att tankar av samma slag som de som ledde fram till brottet 2004 återkommer, och att Daniel Nyqvist då saknar förmåga att hantera dem", står det i domen.
– Där håller jag inte med tingsrätten, men om det ska leda till ett överklagande i sig, det tror jag kanske inte. Det var inte oväntat, säger advokat Johan Ritzer, som i huvudsak är nöjd med domen.
– Det viktigaste för min klient var att han blev dömd till vård. Sedan är det klart att våra invändningar inte nådde hela vägen fram i vissa aspekter, bland annat gällande skadeståndet till staten där det blev fullt ut bifall. Om det ska föranleda något överklagande eller inte kan jag inte svara på nu.
Han är nöjd med att rättsprocessen kring dubbelmordet har präglats av en "hög grad av integritet" hos samtliga involverade, som han uttrycker det.
– Ett värdigt avslut i all tragik som det här innebär, säger han.
Fakta: Dubbelmordet i Linköping
Klockan är strax före åtta på morgonen den 19 oktober 2004 och gatubelysningen på Åsgatan i Linköping har precis släckts när en åttaårig pojke kommer gåendes på väg till skolan.
Plötsligt blir han knivhuggen bakifrån, med stor kraft, många gånger. Han avlider där på marken.
En 56-årig kvinna som är på väg till jobbet blir även hon attackerad, våldsamt och med många hugg. Sedan släpper gärningsmannen kniven och ger sig därifrån.
I ett tidningsställ på Djurgårdsgatan utanför Ica hittas senare hans blodiga mössa och blodiga fingeravtryck.
Den 9 juni 2020 grips en 37-årig man i Linköping för mordet, sedan polisen i en pilotstudie anlitat släktforskare och sökt i släktforskningsdatabaser med hjälp av mannens dna-spår. Mannen erkänner senare att han mördat pojken och kvinnan.
Utredningen är Sveriges näst största efter Palmeutredningen.
Fakta: Dubbelmordet i Linköping
Många svenskar har de senaste åren skickat in sitt dna till kommersiella företag i hopp om att få veta mer om sitt genetiska ursprung, eller kanske för att hitta en avlägsen släkting i USA.
Men dna-databaserna har också blivit ett viktigt verktyg för polisen, som kan använda dem för att lösa grova brott.
En lagändring som trädde i kraft i början av 2019 gör det möjligt för polisen att göra så kallade familjesökningar, där dna-spår använts för att hitta möjliga släktingar till den som dna-spåret kommer ifrån.
I ett pilotprojekt beslutade polisen i Linköping förra året att skicka dna-profilen från gärningsmannen vid dubbelmordet i Linköping 2004 till inledningsvis två kommersiella dna-databaser – Gedmatch och Family tree. Den senare är en av de mest använda bland svenskar.
I juni lyckades man hitta två bröder som matchade dna-profilen, och efter att ha topsat dem båda kunde man konstatera att den ene broderns dna stämde överens med dna från gärningsmannen. Kort därpå erkände han dubbelmordet.