Öppet landskap på nygammalt sätt

- Roligt att få respons på det man gör, säger han.

Att hamla betyder att man lövar eller kvistar av träd för att skaffa foder till djur. Nu för tiden behöver bönderna inte längre hamla, men Ingemar Jonsson utanför Alsterbro gör det ändå.

- Askarna och lindarna här på gården hamlades fram till 1940-talet, sedan upphörde man med det, berättar han.

Det hela drog i gång igen 1995 när man började dela ut statsbidrag till bönder som arbetade för att hålla landskapet öppet.

- Jag fick ett tips av en skogskonsulent och kontaktade länsstyrelsen som gav mig ett skötselprogram. Så nu hamlar jag 93 träd runt omkring på ägorna. Senast jag hamlade var i januari, februari i år.

För sina insatser för odlingslandskapet får Ingemar Jonsson dela på kommunens miljöpris på 10 000 kronor tillsammans med Alsterbro Komposthusförening.

Förr hamlade man medan löven satt kvar på träden, men eftersom Ingemar Jonsson inte hamlar för fodrets skull, beskär han träden på vintern och grenarna blir flis.

Då och då kommer tjänstemän från kommunen och länsstyrelsen på besök för att se hur sällsynta lavar och andra rödlistade arter återvänder till området. Mossor och lavar frodas och på senare år har många orkidéarter dykt upp.

För att hålla landskapet öppet räcker det naturligtvis inte med att bara hamla. Köttdjuren, som står i ladugården så här års, gör det största arbetet.

- Det är ju de som betar gräset och håller hagarna öppna.

I byarna runt Alsterbro var det många som började hamla igen i mitten på 1990-talet, men det är inte många som fortsatt med det.