Djurägare måste betala inspektörer
När länsstyrelsen tog över djurskyddsinspektionerna från kommunerna 2009 slutade också kommunen att göra miljöskyddsinspektioner. I år ska de återupptas och dessutom avgiftsbeläggas. Hur mycket varje gård ska betala för tillsynen styrs av två parametrar: hur många djur man har och vilka miljörisker som finns på gården.
- Ambitionen är att tillsynsverksamheten ska ha kostnadstäckning via avgifterna. De ska motsvara tillsynstiden, säger Erik Olsson, miljöinspektör.
Systemet bygger på att en miljöinspektör kostar 705 kronor i timmen. Har man tio djurenheter (se faktaruta) eller fler är man med i systemet. Ju fler djur man har, desto större blir grundavgiften. Till det kommer alltså en miljöriskanalys.
- Ju fler miljörisker man har, desto större blir tillsynsbehovet, säger Erik Olsson.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit fram ett poängsystem för att bedöma miljöriskerna. Varje risk ger ett poäng och varje poäng motsvarar 705 kronor, det vill säga en timmes arbete för en miljöinspektör. Som mest kan man få sex poäng, det vill säga 4230 kronor i avgift.
Som exempel på miljörisker nämns om gården ligger nära annan bebyggelse, om den riskerar att läcka gödning till vattendrag eller om det finns risk för kemikalieläckage. Att gården inte använder grön el, utan värms upp med fossila bränslen, ses också som en miljörisk. Har man inte grön el, kommer det alltså att kosta 705 kronor om året i tillsynsavgift.
- Mycket av kostnaden kommer att ligga på risker för miljön. Det beror på att vi lägger ned tid på att kolla upp riskerna. Den som har grön el får skicka in sitt avtal till oss.
Är det en timmes arbete att ta reda på om någon inte använder grön el?
- Nej, det är det nog inte, men det ska också fungera som en morot - går man över på grön el slipper man avgiften, säger Erik Olsson.
För en gård med maximalt antal djurenheter kommer grundavgiften för inspektionen att ligga på 4935 kronor. Om gården dessutom får sex poäng i miljöriskbedömningen kommer avgiften upp i totalt 9165 kronor per år. Totalt omfattas mellan 60 och 70 lantbruk och hästgårdar i Nybro kommun av tillsynen.
En djurenhet är en samling djur som tillsammans släpper ut motsvarande 100 kilo kväve eller 13 kilo fosfor.
Som en djurenhet klassas:
1. En mjölkko.
2. Sex kalvar som är en månad eller äldre.
3. Tre övriga nöt, sex månader eller äldre.
4. Tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckor.
5. Tio slaktsvin eller avelsgaltar.
6. En häst, inklusive föl upp till sex månaders.
7. Tio minkhonor, inklusive valpar upp till åtta månader.
8. 100 kaniner.
9. 100 värphöns, 16 veckor eller äldre.
10. 200 unghöns upp till 16 veckor.
11. 200 slaktkycklingar.
12. 100 kalkoner, gäss eller ankor.
13. 15 strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu.
14. Tio får eller getter, sex veckor eller äldre.
15. 40 lamm eller killingar, upp till sex månader.
