Domstolsförhandling om brukets utsläpp

Förhandlingen kom att domineras av föredragningar kring utsläppen till luft och vatten och hur fabriken hanterat utsläppsfrågorna.

Jämfört med hur det var 1998 då de provisoriska villkoren diskuterades i dåvarande Koncessionsnämnden var gårdagens förhandling inte särskilt välbesökt. Utöver de direkt berörda och några medierepresentanter var det inga vanliga åhörare. Och av remissinstanserna saknades både Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

Som sakägare i målet deltog fiskaren Lars Engström och dennes ombud Björn Gillberg från Miljöcentrum.

Förhandlingen inleddes med flera föredragningar där Södra beskrev massafabriken och hur utsläppsnivåerna förändrats i takt med att fabriken byggts ut.

Tånglaken granskades

De mycket omfattande undersökningar som genomförts på olika fiskarter i brukets avloppsvatten och i anslutning till fabrikens avloppstub i Kalmarsund sammanfattades också.

Södras miljöchef Roland Lövblad beskrev bland annat de omfattande undersökningar som gjorts av tånglake. En fiskart som i slutet av 1990-talet uppvisade en sned könsfördelning i vattnen utanför Mönsterås Bruk. Exakt vad den sneda könsfördelningen berodde på är inte helt klarlagt. Utsläppen från massafabriken nämns dock som en trolig orsak. Undersökningarna visade samtidigt att det vid vissa andra platser utmed ostkusten förekommit att det fötts betydligt fler hanfiskar än honfiskar.

I övrigt pekade Södra på att den forskning som bedrivits på olika fiskarter visat att det inte gått att påvisa några egentliga skador på de fiskar som undersökts.

Björn Gillberg frågade när undersökningarna genomförts. Han fick till svar att de låg några år tillbaka i tiden.

Gillberg kunde då flika in att det var under period då fabriken inte släppte ut så kallat elfilterstoft i Kalmarsund. Något som också berkäftades av Södra. En annan fråga som dök upp var varför Södra sökt tillstånd för att använda klor, trots att kloret inte längre används i produktionen.

- Det finns med bara för att vi ska vara garderade för framtiden. Om marknaden skulle börja efterfråga klortillverkade produkter behöver vi tillstånd för att använda det. sade Roland Lövblad.

Under eftermiddagen fortsatte förhandlingarna med att Södra presenterade de villkor och utsläppsnivåer som man anser sig klara av att uppfylla.

Som väntat blev det också en del diskusioner kring just kväveoxidutsläppen. Björn Gillberg krävde bland annat att utsläppen minskar med 50 procent till 500 ton. Från Södras sida söker man en utsläppsnivå motsvarande 1 000 ton.

Tycker beloppet är skäligt

Södras representanter hänvisade till de tekniska svårigheter som en reducering av den här nivån skulle leda till. Även de höga kostnaderna togs upp. Gillberg å sin sida hävdade att Södra tjänar så mycket pengar att bolaget måste vara berett att betala för att rädda miljön.

- Södra har själva angett att kostnaden uppgår till 60 miljoner kronor. Jag anser att det är skäligt med tanke på vad bolaget tjänar och vilka effekterna blir på miljön om man tillåts öka utsläppen, sade han.

Gillberg yrkade även på att Södra inte ska få tillstånd att släppa ut så kallat elfilsterstoft i Kalmarsund.

Han hänvisade till att stoftet innehåller betydande mängder kadmium.

- Om inte domstolen går med på detta är det rimligt att kräva att bolaget åläggs att rena stoftet innan det släpps ut, sade han.

Miljödomstolen väntas presentera en dom i målet kring Södras ansökan någon gång i vinter.