GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vilks levde och dog för friheten

Vilks är, i grunden, ytterligare ett offer för islamismen – och en martyr för yttrandefriheten.
Ledare • Publicerad 5 oktober 2021 • Uppdaterad 5 oktober 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Intill sin sista dag i livet levde Vilks under hot från den våldsbejakande islamismen.
Intill sin sista dag i livet levde Vilks under hot från den våldsbejakande islamismen.
Foto: Linus Sundahl-Djerf / TT

De kunde ha gjort något när han levde istället. De tunga orden yttrades av konstnären Lars Vilks särbo dagen efter dödsolyckan i Markaryd, i vilken både Vilks och två poliser från personskyddsgruppen förolyckades.

Orden riktades mot många av de politiker, skribenter och andra som nu fyller internet med kondoleanser med anledning av den tragiska händelsen – men som under alla dessa år inte lyft ett finger för att försvara Vilks, eller i förekommande fall till och med klankat ned på honom eller hans verk.

Konstverket från 00-talet som gav honom både internationell berömmelse och ledde till hot och hat från islamister världen över är för många svenskar det man mest förknippar honom med. En karikatyrteckning av islams grundare Muhammed i form av en hund; ett slags tidig meme som spelade på de då folkliga trenden med rondellhundar.

Sedan dess har många svenskar hunnit växa upp utan personliga minnen av det internationella storbråk som uppstod. Andra har glömt och gått vidare. Men för Vilks tog det aldrig slut. Intill sin sista dag i livet levde han under hot från den våldsbejakande islamismen. Ett slags existentiellt fängelse.

Det innebar konstant skydd från polisen, men också en tillvaro och ett liv helt kringskuren av den hotbild som fanns mot honom. Därav att han de senaste tio åren knappt har synts till i offentligheten. Man har inte vågat ta in honom som föreläsare. De gånger han framträtt har det kommit med risker. Han har inte ens kunnat bo under samma tack som sin flickvän.

”Sverige är nu tre modiga personer fattigare.”

Än så länge vet man inte tillräckligt mycket för att dra slutsatser om exakt vad som hände i Markaryd denna sorgliga söndagseftermiddag. Polisen utesluter inte yttre påverkan, men ser inte i nuläget något som tyder på det.

Men oavsett vad som hände, och om det var en ren olycka eller ej, så kvarstår faktum: Lars Vilks är ett ytterligare ett av alla offer för den våldsbejakande islamismen, och en martyr för yttrandefriheten. Hade det inte varit för hatet mot honom skulle han inte behövt tillbringa sina sista femton år i livet under konstanta begränsningar och risken för att mördas. Han hade aldrig behövt sitta i den där bilen om det inte vore för de som ville se honom betala med sitt liv för en satirtecknings skull.

Att satirteckningen sårade troendes känslor går att ha förståelse för. Allt som spelar en viktig roll i människors liv blir också känsligt, vad det än vara månde. Men steget därifrån till att hata en konstnär eller till och med vilja ta dennes liv eller begränsa yttrandefriheten är långt.

Nu svämmar internet över av islamister i både Sverige och utomlands som jublar över Vilks död. Något som vittnar både om hur rätt det var av Vilks att stå upp för yttrandefriheten, och att de som var satta att skydda honom gjorde det med rätta – något som annars har ifrågasatts av vissa som tycker att det varit ett slöseri med skattepengar.

För två av poliserna gjordes det med livet som insats. En symbol för de risker som personskydden runtom i Sverige utsätter sig för, dag efter dag. Deras död inträffade dagen efter polismyndighetens minnesdag för polisanställda som mist sina liv i tjänst.

Sverige är nu tre modiga personer fattigare. På grund av en teckning och de friheter vi ofta tar för givna. Det var för den friheten Vilks tog upp kampen, led och i slutändan också dog för.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.