Vila i frid, Statskontoret
Myndighetssverige är lite av en vildvuxen trädgård. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) myndighetsregister har Sverige 250 statliga förvaltningsmyndigheter. Lägger man till sådant som domstolar och ambassader, eller myndigheter under riksdagen som Riksrevisionen och Riksbanken, landar siffran på 455.
Mängden svenska myndigheter ska i och för sig inte överdrivas. Även om det kan vara svårt att göra en fullt rättvisande jämförelse kan det noteras att exempelvis USA har 438 federala myndigheter.
Men att ansa i myndighetsfloran kan vara påkallat, särskilt som nya myndigheter har en tendens att ploppa upp ur marken. I år har två nya myndigheter inrättats, Utbetalningsmyndigheten och Mediemyndigheten – den senare dock ett resultat av en sammanslagning.
Att ta sig an myndighetsinflationen är också något den borgerliga regeringen har som ambition; en utredning har att till 15 december i år se över myndigheternas organisering. Men redan i samband med budgetpropositionen har ett antal omorganiseringar tillkännagivits – av varierande kvalitet.
Sorgligt nog väljer regeringen att avveckla Statskontoret – en av Sveriges äldsta myndigheter med rötter i stormaktstiden, ”Kungl. Maj:ts Staats Contoir”. Verksamheten kommer förstås fortfarande bedrivas, men nu av Ekonomistyrningsverket som också norpar namnet Statskontoret. Men för institutionen om sådan, som utgjort ett levande band till historien, sätts nu punkt. Historielöst agerat.
”Statskontoret är en av Sveriges äldsta myndigheter med rötter i stormaktstiden.”
Den effektiviserande sammanslagningen av Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket framstår som mer harmlös.
En dylik sammanslagning av Konstnärsnämnden och Statens kulturråd visade sig dock bli för kontroversiell. För en regering som redan fått sina fiskar varma i kulturpolitiken blev en strategisk reträtt nödvändig.
Dock fortsätter man med den kritiserade planen att lägga ned Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), vars arbete tas över av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Ja samfunden är en del av civilsamhället. Men det är inte givet att arbetet blir mer effektivt när en liten myndighet som SST, med dess förståelse och specialistkompetens, slukas av en större som MUCF. Följden kan bli den motsatta.
Så sent som i år pekade MUCF i en rapport fördomsfullt ut ”svenska frikyrkliga sammanhang” som lidandes av hedersnormer och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen bäddar för en kulturkrock som kan försvåra det viktiga arbetet. Dumdristigt.
Det är ingen naturlag att Sverige ska ha så många myndigheter som i dag. Men myndigheter bör inte heller läggas ned till varje pris.
