Viktig vinst för kyrkans frihet
Rättad version: Församlingen anser att altaringen stod i vägen för gudstjänstfirandet och inget annat.
Hur långt ska statens inflytande sträcka sig när det gäller ett kyrkorums utformning? Ja, rimligen ska att staten säkra att de historiska kulturmiljöerna förvaltas vidare. Men det kan knappast ha varit kyrkobyggarnas intention att kyrkorummets utformning ska försvåra ett samtida gudstjänstfirande.
Högsta förvaltningsdomstolen slår nu också fast i ett prejudikat det viktiga i att ”gudstjänsten kan anpassas till moderna behov”..., för att ”kyrkobyggnaden ska brukas och fylla sin funktion”.
Särskilt understryks att åtgärder som är avsedda att tillgodose liturgiska behov bör tillmätas vikt vid intresseavvägning.
I Fliseryds kyrka handlar det om en altarring som församlingen anser stå i vägen för ett tidsenligt gudstjänstfirande. Länsstyrelsen i Kalmar län gick emot församlingen vilja och menade att kulturmiljöhänsyn borde väga tyngre.
Även om staten betalar kyrkoantikvarisk ersättning och även om kyrkan är ett byggnadsminne måste församlingens autonomi väga tungt liksom det faktum att det är kyrkan och inte staten som äger fastigheten.
Kyrkorna är faktiskt inte i första hand statliga muséer även om de rymmer konstskatter av omistligt värde. Mönsterås-Fliseryds församlings överklagande och vinst i frågan är ett viktigt steg framåt för kyrkans självständighet.