Värt att värna småskalig vattenkraft
I den pågående energipolitiska debatten kretsar mycket, av inte oförklarliga skäl, kring kärnkraft och vindkraft. Man kan ibland nästan få bilden att de utgör framtidens enda energislag. Ofta figurerar knappt ens vattenkraften i debatten. Detta trots att den står för 45 procent av Sveriges elproduktion och alltså är Sverige främsta energikälla. Kärnkraften står för 30 procent, och vindkraften för snart 20 procent.
Vindkraften är under ständig utbyggnad, och kommer med säkerhet fortsätta att både utvecklas och byggas ut. Kärnkraften kommer utgöra en omistlig del av framtidens elproduktion i och med dess planerbarhet. Men det framstår som oseriöst om man i planerna för framtiden inte också tar hänsyn till det energislag som står för nästan hälften av Sverige elproduktion.
I takt med att sol- och vindkraften byggs ut kommer betydelsen av den reglerbara vattenkraften, precis som kärnkraften, att kvarstå – en säkerhet de dagar då väder och vind inte är gynnsamt.
På samma sätt som det vore oklokt att ytterligare rusta ned svensk kärnkraft – en punkt där Sverige nu fått en stunds respit när den socialdemokratiska regeringen, efter Miljöpartiets avsked, kunnat lämna ett besked gällande slutförvaret – vore det ansvarslöst att försämra den svenska vattenkraftens potential.
Det är dock vad som riskerar att ske med den omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd som nu är aktuell. De kommande åren ska de drygt 2 000 vattenkraftverk som finns i landet granskas för att säkerställa att de uppfyller modern miljölagstiftning, men som genom en övertolkning av EU:s direktiv riskerar att leda till utrivning av flera mindre kraftverk. Ett dilemma som vittnar om svårigheterna som kan uppstå när miljöpolitiken krockar med klimatpolitikens strävan efter ren el.
”Det vore ansvarslöst att försämra den svenska vattenkraftens potential.”
Enligt energiöverenskommelsen som slöts 2016 mellan den då rödgröna regeringen samt Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna finns förvisso en gräns på hur stor förlust av vattenkraft som kan accepteras till följd av översynen. Men enligt branschföreträdare finns en risk att bortfallet blir betydligt större.
Även om de 200 största vattenkraftverken som huvudsakligen ligger i de norra delarna av landet lämnas ifred skulle nedläggningar av de 1 900 mindre vattenkraftverken som huvudsakligen ligger i södra Sverige – som också drabbats hårdast av elkrisen – kunna få konsekvenser. Även mindre bortfall av planerbar kapacitet vore olyckligt. Många bäckar små, som det heter. I detta fall bokstavligen.
Det skulle även kunna drabba boende i Kalmar län där det finns ett flertal mindre vattenkraftverk. Detta alltså samtidigt som dessa små vattenkraftverks betydelse i själva verket blir viktigare.
Förra veckan krävde Ulf Kristersson (M) under Industridagarna att omprövningarna pausas. Ett inte orimligt steg i det nuvarande läget. Att vattenkraftverken ska leva upp till goda miljökriterier är självklart. Men en process som sätter käppar i hjulen för Sveriges gröna omställning och dess behov av elektricitet vore inte hållbart.
