GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Värna nordismen när den prövas

Integrationen mellan de nordiska länderna har inte uppstått av sig själv, utan är en följd av medvetna ansträngningar. Att få unga numer ser ett värde i nordisk samarbete är oroande.
Ledare • Publicerad 7 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det nordiska samarbetet har naggats i kanten.
Det nordiska samarbetet har naggats i kanten.Foto: Johan Nilsson/TT

Studenter från Kalmar län som under de senaste snart 140 åren tillbringat sina unga akademiska år vid Lunds universitet har förmodligen – om så bara med en glimt från tågets fönster – fått anledning att stifta bekantskap med ”Monumentet” nära södra stambanan. Obelisken som 1883 restes till minne över de stupade från slaget vid Lund 1676, där Smålands och Ölands ryttare deltog.

Den som läst de texter som pryder obelisken, på danska och svenska, har sett att det inte bara är ett minnesmärke över de döda, utan även ett monument över den historiska försoning som skett mellan de tidigare fienderna. ”Folk af samma stam”, som det skrivs med ett citat från den danske biskopen Hans Gerner. Fiendskapen övergick i en vänskap till den grad att flera hundra svenska frivilliga deltog i dansk-tyska kriget, nästan två årtionden innan monumentet restes.

Förbrödringen mellan folken i Norden har fortsatt. Det officiella nordiska samarbetet som inleddes efter andra världskrigets slut, med inrättandet av Nordiska rådet 1952, har tjänat länderna väl genom harmonieringar, samarbeten, och utbyten. Redan 1954 undertecknades passunionen som skulle möjliggöra fritt resande länderna emellan, långt innan man kom att ansluta sig till Schengenavtalet.

”Fördelarna tas numera för givet.”

I likhet med EU tycks dock även det nordiska samarbetet dras med problemet att många inte är medvetna om dess värde. Enligt en rapport från Föreningen Norden anser bara en tredjedel av unga under 25 år att nordiskt samarbete är viktigt. En oroväckande utveckling, och en avsevärd skillnad jämfört med de över 66 år, av vilka 70 procent menar att samarbetet är viktigt.

Fördelarna tas numera för givet. Det anses självklart att man kan, eller ska kunna, resa länderna emellan, arbeta i grannlandet eller enkelt bedriva handel. Men att Norden är en av världens mest integrerade regioner är frukten av medvetna ansträngningar snarare än något slags naturtillstånd.

Att det bland unga finns en så svag uppskattning för värdet i de nordiska relationerna innebär ytterligare en utmaning för ett samarbete som redan brottas med prövningar. De av pandemin föranledda gränskontrollerna har naggat passunionen i kanten. Det svenska storebror-komplexet med dess ”vi vet bättre”-attityd har bidragit till ett av och till luftat förakt för grannländernas vägval.

Och enligt en rapport från Svenska Institutet förra året har fyrtio procent i grannländerna fått en försämrad bild av Sverige till följd av bland annat pandemin, migrationen och brottsligheten.

När pandemin lagt sig behöver de nordiska länderna inte bara läka de sår som uppstått länderna emellan. Själva samarbetet behöver aktivt värnas.

Thomas HermanssonSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.