Vårdkön är äldre än pandemin
Nuvarande finansminister, och av allt att döma nästa socialdemokratiska partiordförande, Magdalena Andersson talar återkommande om sjukvårdens ”coronaköer”. Ett begrepp som, även om den fångar in ett angeläget problem, samtidigt sveper in ett annat i glömskans dunkel.
Sjukvårdsköerna har blivit längre under pandemin; vårdskulden är ett faktum. Men lyssnar man till Andersson kan man få intrycket att pandemin som sådan är orsak till sjukvårdsköernas existens.
I själva verket var de ett problem redan innan pandemin ens nådde Sverige. Mellan 2014 då den första regeringen Löfven tillträdde – och i vilken Andersson ingick som finansminister – fram till 2018 fördubblades nästan vårdkön från 61 000 köande till 111 000.
”Pandemin bör inte användas som ett retoriskt verktyg för att dölja bekymmer i sjukvården som Sverige redan brottas med.”
I augusti 2019, innan Sverige drabbades av pandemin, behövde 140 000 patienter vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på vård.
Som Gunilla Gunnarsson, särskild utredare i Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården kommenterade tidigare i veckan: ”Det verkar som om Sverige redan har glömt hur väntetiderna och köerna i vården såg ut innan pandemin drabbade oss på allvar i mars 2020.”
Vårdskulden till följd av pandemin är ett problem i egen rätt och måste åtgärdas. Men den bör inte användas som ett retoriskt verktyg för att dölja bekymmer i sjukvården som Sverige redan brottas med. Bekymmer som växt just under Anderssons tid som finansminister.
