Vår cyberberedskap är inte god

Att cyberattacker kan skada samhället även om de riktas mot civila mål blev vi plågsamt påminda om bara några timmar senare.

Klockan 18:30, slutade kassorna i merparten av Coops butiker att fungera med några få undantag som i Oskarshamn. Notabelt är att angreppet inte riktades mot Coop, eller någon underleverantör utan mot en aktör ännu längre ”ner” i systemet. Det visar hur svårt det är att skydda sig mot de nya allt mer sofistikerade hoten.

Handelsstoppet blev i sammanhanget relativt långvarigt. Först på söndagens eftermiddag började butikerna att öppna igen. För de allra flesta av kunderna innebar stängningen blott ett irritationsmoment. För vissa som saknar bil eller inte kan ta sig till någon annan butik ett större problem. För affärerna inte minst på landsbygden en katastrof med uteblivna intäkter och färskvaror som faller i värde.

Om vår gräns mellan statligt och privat är skarp, är den flytande i de stater där angriparna tillåts gömma sig. Just denna IT-attack spåras till kriminella i Ryssland. Deras syften är inte att främst att förstöra eller att stjäla information. Ej heller används IT som ett verktyg för påverkansoperationer. Motivet är snabba pengar via utpressning.

Putinregimens företrädare tycks emellertid knappt ha höjt på ögonbrynen över attackerna. Påstådda kopplingar till ryska kriminella har återkommande förnekats som när nyligen en amerikansk pipeline lamslogs av ett förmodat angrepp från rysk mark. De kriminella behöver nödvändigtvis inte stå i Moskvas tjänst, men hackergruppers spridning av bland annat skadlig kod bidrar till att destabilisera väst och de agerar därmed i Kremls intresse.

Det ska inte sägas att regeringen har glömt företag och civilsamhälle när både förebyggande insatser och försvarsåtgärder mot cyberangrepp diskuteras. Men denna IT-attack visar hur samhället ändå skadas även om målen är civila. Vår uppdelning mellan det offentliga och privata och mellan det militära och det civila utsätts för prövningar när en antagonistisk fiende i en gråzon använder sig av terrorister som enligt svensk lag ska bemötas med polis och inte militär eller att cyberangrepp på civila mål försvagar det svenska samhällets motståndskraft.

Varje individ, varje företag har ett eget ansvar när det gäller datasäkerhet. Men Konsumbutiken, mediebolaget eller energibolaget eller kan inte åläggas ha den säkerhet som krävs för att stå emot antagonistiska krafter. Där måste staten gripa in.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har för övrigt uppmanat oss att i en krislåda ha kontanter i mindre valörer ifall elektroniska betalsystem slås ut. Under detta angrepp saknade även sedlar och mynt något värde när butiksdörrarna låstes.

Krisråden från staten är således redan på väg att bli överspelade när attackerna blir mer avancerade. Beredskapen mot IT-angreppen är således långtifrån god.

Martin Tunström