Välkommet att nysta i integrationsproblemen
Under torsdagen presenterade Moderaterna slutligen resultatet från integrationskommissionen, den arbetsgrupp som under två år har arbetat med vad som får kallas för en av tidens främsta politiska frågor: integrationsproblemen.
Som av en händelse presenterade regeringen senare samma dag dess egna förslag på temat migrationspolitik.
Att det finns en skillnad i både politisk riktning och ambitionsnivå de två förslagen emellan vore för lite sagt.
För regeringens del rör det sig inte om några jätteskillnader jämfört med den tillfälliga lag som kom på plats efter flyktingkrisen 2015, som nu kan sägas görs permanent, pikant nog. På en del punkter gjordes försök att sända striktare signaler – man talade bland annat om vikten av svenska språket och samhällskunskaper kopplat till medborgarskapet, men utan att lägga konkreta förslag.
”En välkommen markering att invandring som sådan inte är problemet.”
Dessutom vill man att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska bli en ny huvudregel i stället för permanenta; gott så. Men det hela belamras samtidigt med undantagsbestämmelser, som den hett debatterade så kallade humanitära skyddsgrunden – som även ensamkommande med avslagsbeslut kommer omfattas av.
Moderaterna å sin sida gjorde en lansering på hundra enskilda reformförslag. Att det behövs en stor, genomgripande satsning på migrations- och integrationspolitikens område är helt riktigt. Det är, som Kristersson påpekade, inte en enskilda fråga som måste lösas – utan flera, som också är sammankopplade med varandra.
Där ryms både volymmål för invandringen samt krav på kunskaper om svenska samhället och språket för att kunna erhålla medborgarskap, liksom behovet av fler poliser och ett förbud mot deltagande i kriminella gäng.
Det är värt att ta fasta på kommissionens tal om att invandringen ska vara bra för Sverige; den har ett positivt värde. En välkommen markering att invandring som sådan inte är problemet; här syns inte heller några krav på invandringsstopp eller dylikt. Påpekandet att integrationen inte innebär krav på att överge sin egen kultur är också värdefullt. Det är inte heller en slump att man talar om värdet av rättsstatens likabehandling och individens rättigheter i en liberal demokrati. Farhågorna att Moderaterna skulle vara på väg att bli något slags invandringsfientliga populister visar sig grundlösa.
Utan att recensera varje förslag i hundrapunktsprogrammet kan det dock konstateras att det är välkommet med ett helhetsgrepp för att lösa det komplexa garnnystan som uppstått kopplat till integrationssvårigheterna.
