GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Välkommen till den nya stormaktsstriden

Den nya stormaktsstriden står mellan USA och Folkrepubliken Kina.
Ledare • Publicerad 27 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kinas ekonomiska tillväxt används för att stärka den militära förmågan. Försvarsbudgeten är världens näst största, mer än dubbelt så stor som Rysslands.

Kommunist-Kinas president. Xi Jinping
Kommunist-Kinas president. Xi Jinping
Foto: Huang Jingwen

Kina har idag världens största flotta, sett till antalet fartyg. Landet har en ny generation försvarsteknologi, inriktad på att hålla USA borta, som robotar framtagna för att sänka hangarfartyg.

Kina kan avfyra kärnvapen till lands, i luften och till sjöss, men antalet laddningar är avsevärt färre än Rysslands och USA: s.

Kina är en regional militärmakt, men med globala aspirationer. Landet bygger militära baser inte minst i Sydkinesiska Sjön, vilket påverkar viktiga handelsvägar.

USA och Kina konkurrerar idag på varje arena, men särskilt är informations- och kommunikationsteknik, artificiell intelligens och bioteknik centrala arenor för stormaktskonkurrens. Det land som kontrollerar den mest avancerade civila och militära teknologin blir i förlängningen starkast.

”För Sverige är detta svårt, eftersom vi byggt vårt välstånd på att fritt handla med andra länder, också med Kina.”

Världen börjar delas upp i två teknologiska zoner - en med amerikansk teknik, en med kinesisk. För Sverige är detta svårt, eftersom vi byggt vårt välstånd på att fritt handla med andra länder, också med Kina.

EU erkänner också ogärna att det finns en teknologisk konflikt, där ett vägval måste göras. Men USA, som länge begränsat vilka som får tillgång till amerikansk försvarsteknologi, lär göra det samma på den civila sidan. USA vill inte att amerikansk teknologi ska hamna i kinesiska händer, inte heller via europeisk vidareexport.

Donald Trump talade om att USA borde köpa Ericsson och USA kräver att andra länder ska stänga ute kinesiska företag från 5G-näten. USA räds kinesiskt industrispionage.

Kina kontrollerar sociala medier, kartlägger och kategoriserar invånarna socialt vilket kopplas till belöningar och bestraffningar. Vart tar informationen som vi medvetet och omedvetet lämnar ifrån oss på kinesiska plattformar vägen? Vilka möjligheter till informationsinsamling ger kinesisk hårdvara som mobiltelefoner?

Vi är numera alla analyserbara på individnivå. Allt vi gör elektroniskt kan samlas in, analyseras och användas för kartläggning av åsikter och beteenden. Vad reagerar vi på? Hur reagerar vi? Med vilka interagerar vi? Vilka lyssnar vi till? Vilka finns bakom anonyma konton som försöker bygga förtroende och relationer?

Företag och än mer de stater som äger kunskap om hur människor tänker och reagerar kan skräddarsy sin kommunikation - för att sälja produkter eller åsikter. Men det är också därför kunskapen, informationen, är så säkerhetspolitiskt central.

Konflikten mellan USA och Kina präglar alltmer internationell politik och säkerhetspolitik, men också ekonomin. Världen börjar av säkerhetspolitiska skäl delas upp i två högteknologiska block. Hur Sverige lyckas navigera i detta nya stormaktsspel kommer starkt att påverka vår framtid.

Sten Tolgfors
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.