Annons

Våldet drabbar alla

Våldet mellan kriminella grupperingar orsakar inte bara enskilda tragedier. Rädslan det sprider drabbar många fler.
Ledare • Publicerad 4 augusti 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Sörjande på platsen för mordet på en ung flicka i södra Stockholm.
Sörjande på platsen för mordet på en ung flicka i södra Stockholm.Foto: Ali Lorestani/TT

I helgen sköts en flicka till döds i Norsborg i södra Stockholm. Flickan var född 2007. Det egentliga målet för skjutningen var två män som misstänks ingå i ett kriminellt nätverk. Det visar hur gängkriminaliteten hotar fler än bara de kriminella.

Skjutningar har under de senaste åren blivit vanligare. En anledning till det är att kriminella nätverken i hög utsträckning tjänar stora pengar på handel med narkotika. Men efterfrågan på narkotika har gått ner, samtidigt som utbudet förblivit detsamma. Såsom företag konkurrerar med varandra, konkurrerar gängen om narkotikaförsäljning. För dem är dock inga medel otillåtna.

Annons

I takt med att sådan kriminalitet blir vanligare ökar även risken för att utomstående skadas. Den rädsla det sprider ger stora efterdyningar.

De flesta skjutningar resulterar inte i att någon skadas, men ju fler skjutningar som sker, desto större blir risken. För exempelvis några år sedan sköts en utbytesstudent i Uppsala inne på en pizzeria. I fjol skadades två män allvarligt under en skjutning mot ett bostadshus i Nacka. I båda fallen var det personer som bara råkade hamna i skottlinjen.

Häromdagen åtalades fyra män för ett slagsmål utanför en nattklubb (Expressen 2/8). Efter att några personer hade avvisats från nattklubben ska över 20 personer veckan därpå ha stormat klubben och misshandlat personal och ordningsvakter. När polisen kom till platsen ville inget av offren kännas vid att något hade hänt. Tack vare övervakningsfilmer kan åtal ändå väckas mot fyra av männen.

Det sätter emellertid fingret på vilken makt sådana grupperingar utövar. Att de kan sätta rättsväsendet ur spel. Rädslan för de kriminella gör att många inte vill vittna. I fjol fick ett mord på en ung kvinna i Malmö uppmärksamhet. Motivet var att hon några år tidigare hade vittnat i en rättegång. Den typen av hämndaktioner lär även skrämma många från att vittna i framtiden.

När sådana gäng etablerar sig i ett visst område, ökar också sannolikheten att andra kommer i kläm. Mikael Rying, kriminolog vid Nationella operativa enheten inom Polisen, kommenterade helgens dåd med att kriminella uppgörelser förr var mer uppstyrda. Dagens organiserade brottslighet saknar i stort sett egna regler. Förr kunde kriminella grupperingar själva upprätthålla strikta förhållningsregler, och sätta gränser för sig själva. I dag gör de inte det.

Det gör även gängen farligare för sin omgivning. I förlängningen sprider det rädsla i områden där gängen etableras. Många riskerar att bli nästa måltavla. Antingen för att de bevittnar ett brott eller för att de bara hamnar i skottlinjen för en skjutning.

Fler behöver se sig om axeln när de går ut sent på kvällen. Eller undvika platser där skjutningarna sker. Vare sig det är lekplatsen intill ens hus eller den lokala pizzerian. Det är svårt att mäta sådan otrygghet. För de enskilda som berörs blir det en börda att vara rädd för att röra sig fritt i sitt eget bostadsområde.

Problemen med dagens gängkriminalitet sträcker sig länge än enskilda tragedier. När den väl slagit rot sprider den rädsla. Det gör samhället alltmer slutet.

Fredrik HultmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons