Utlämning inte UD:s fel

Ett misslyckande, säger Utrikesdepartementet om att man inte lyckades i förhandlingarna med Djibouti om att få de två svensk-somalierna som satt arresterade i landet sedan de enligt egen uppgift var på flykt från den av USA terrorstämplade milisen al-Shabab i Somalia.
Ledare • Publicerad 9 januari 2013

I stället hämtades de av amerikanska representanter och fördes till USA. Ett misslyckande var det. Vilken jurisdiktion USA har för att arrestera duon är oklart. Men kritiken mot den svenska regeringen tycks i fallet vara extremt överdriven.

Sverige har för en folkrättslig skyldighet att se till att personer som uppehåller sig i landet inte utgör hot mot andra länder samt att Sverige inte blir en bas för terrorism. Att svenska medborgare rekryteras till konflikt och stridshärdar såsom Irak, Syrien och Somalia är därför oerhört problematiskt. Ett antal svenska medborgare har deltagit i striderna i Somalia och en handfull ska där ha dödats. Att binda extremisterna vid brott begångna i Somalia är däremot av självklara skäl mycket svårt.

Sverige har tagit ett föredömligt ansvar för människor i Somalia som flytt till följd al-Shaababs väpnade kamp. Men Sverige har också ett ansvar för att svenska medborgare ger sitt stöd – finansiellt eller med vapen i hand - för en rörelse vars skräckvälde leder till att människor tvingas lämna hus och hem. Så sent som i december publicerade Migrationsverket en skrift som uppmärksammar specifika riskgrupper, journalister, människorättsaktivister och affärsmän som islamisterna riktar sina vapen mot.

I debatten jämförs nu på kultursidan i Helsingborgs Dagblad UD:s agerande i dag med den CIA-genomförda utlämningen av egyptierna från Sverige 2001. Den jämförelsen är helt irrelevant. Det är nu inte Sverige som utlämnat duon utan Djibouti.

Dessutom sitter duon i?dag i ett häkte i en rättsstat, USA, inte i Egypten under Mubarackregimen. Samma jämförelse gör också Gösta Hultén som agerade kraftigt för frigivandet av den tidigare Guantanamosvensken och nu leder gruppen Charta 2008. Men Somalia-svenskarna sitter inte på det läger på Kuba som var avsett från illegala kombattanter utan väntar en civil rättegång i en vanlig domstol. De har advokater. Åtalet kommer att bli offentligt.

I styrelsen för Charta 2008 sitter för övrigt också historikern Mattias Gardell samt miljöpartiets riksdags­ledamot Mehmet Kaplan. Miljöpartiet har arbetat för att somalisk familje­återförening i den migrationspolitiska uppgörelsen med regeringen. Det var klokt. Logiskt vore då att parlamen­tarikern också vänder sig mot den organisation som får familjerna att fly från landet.

Anmärkningsvärt är också att kraven på att Somalia-svenskarna ska få samma hjälp som de tidigare fängslade journalisterna i Etiopien. De var i Etiopien, brann för pressfriheten och för sitt uppdrag att granska och berätta. Etiopiens bristande respekt för pressfrihet fick den svenska regeringen att kraftfullt agera med en framgångsrik tyst diplomati. Den som frivilligt ansluter till Al-Shabab eller andra terrorstämplade organisationer och reser till väpnade konflikter kan rimligen – milt uttryckt – inte förvänta sig uppbackning från hela UD:s arsenal av ambassadörer och diplomater.

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.