GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Upplopp inte bara polisens sak

Våldet under påskupploppen måste granskas brett. Det är nödvändigt att orsaker analyseras och att granskningen omfattar mer än polisens arbete.
Ledare • Publicerad 28 maj 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Rikspolischefen Anders Thornberg beskriver i en intervju efter de så kallade påskupploppen att även ”de ’goda’ krafterna kastade sten, både barn, vuxna och äldre personer angrep polis med dödligt våld” understryker vidare att polisen inte förutsett våldet och den enorma tillströmningen av människor som utförde det.

Utred polisens ansvar- men också andras.
Utred polisens ansvar- men också andras.Foto: Kicki Nilsson/TT

Uttalandena är ett alarmerande kvitto på två saker: För det första att våldsupploppen var organiserade och för det andra att Sveriges integrationssatsningar och mångfaldsambitioner misslyckats. Även de ”goda” krafterna agerade med våld och hat mot det svenska samhället i allmänhet och polisen i synnerhet.

Det är avgörande att händelserna utreds oberoende och därför är Polismyndighetens initiativ till en sådan utredning ytterst angelägen. Uppdraget kommer att utföras av Gunnar Karlson, tidigare chef på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Valet av utredare och spetskompetens är utmärkt. Men det är ändå nödvändigt att lyfta fram att våldskravallerna inte enbart ska betraktas som ett polisiärt problem, utan ansvaret för samhällsutvecklingen bär såväl fler som andra.

Ett förslag på ytterligare en oberoende granskning har lagts av Moderaterna och alla riksdagspartier utan Socialdemokraterna stödjer förslaget. Att höra justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) motsätta sig en sådan granskningskommission i ett läge där landets djupgående problem blottats, ingav inte förtroende. Gunnar Karlsons granskning rör just polisens arbete. För ett helhetsperspektiv blir en sådan granskning nödvändig, men ensidig. Även orsakerna till upploppen bör studeras. Karlsons utredning borde därför kompletteras med en separat granskning.

”Så blir regeringens hantering en illustration till oförmågan att adressera, utan istället blunda för, vidden av den problematik som slagit rot och vuxit.”

Så blir regeringens hantering en illustration till oförmågan att adressera, utan istället blunda för, vidden av den problematik som slagit rot och vuxit. Det besinningslösa våldet och organiseringen av det är en konsekvens av flera decenniers underlåtenhet. Sverige har skakats av intifadaliknande upplopp tidigare, som i Husby utanför Stockholm år 2013.

Varför inte denna utveckling närstuderats och lärdomar inhämtats från exempelvis Frankrike eller Israel är beklagligt. En lärdom som enkelt hade kunnat dras är exempelvis att lättretligheten och därmed våldsamheterna brukar öka under ramadan.

I det svenska politiska samtalet – från vänster till höger – har dock den standardiserade förklaringsmodellen varit socioekonomisk utsatthet. Den förklaringen är betydelsefull men otillräcklig, och har tyvärr tillåtits blockera andra utgångspunkter för klarlägganden.

Nu är det nödvändigt att perspektiven breddas på flera sätt: Normer, värderingar, kultur och religion behöver synliggöras som katalysatorer och förklaringsmodellerna bli fler och mångfacetterade. Våldsverkarna måste ses som individer med ansvar i det svenska samhället och inte som offer för detsamma.

Debatt, utredningar, beslutsunderlag och beslut behöver rikta fokus mot och ta på allvar de värderingskollisioner som riskerar att fortsätta öka. Det som fordras är att begära delaktighet i och respekt för det svenska samhället. Vilka krav behöver införas på dem som på olika sätt organiserar sig kring att vårt öppna samhällssystem inte är värt något? Den grundläggande frågan nödgar såväl svar som handlingskraft.

Och två separata utredningar.

Annika BorgSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.