Annons

Universiteten ropar efter akademisk frihet

I Linnéuniversitetets styrelse förstärks forskningens minoritetsposition efter ett nytt regeringsbeslut.
Ledare • Publicerad 20 november 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Forskning i minoritet i Linnéuniversitets styrelse.
Forskning i minoritet i Linnéuniversitets styrelse.Foto: Mikael Eklund

Socialdemokraternas ordförande i Kalmar län, Anders Henriksson, får ett nytt toppuppdrag vid sidan av att vara 1:e vice ordförande i Sveriges kommuner och regioner samt att vara ordförande i Kalmar FF.

Efter ett regeringsbeslut blir det Anders Henriksson som fyller tomrummet i Linnéuniversitets styrelse.

Annons

Ingen tvivlar på att Henriksson kommer att ta även detta uppdrag på allvar - i likhet med de övriga ledamöter i ”konsistoriet” som universitetsstyrelser av tradition kallas.

Anders Henriksson (S), ny ledamot i universitetsstyrelsen.
Anders Henriksson (S), ny ledamot i universitetsstyrelsen.Foto: Henrik Eriksson

Däremot kan det konstateras att vetenskapssamhällets representanter hamnar i en än större minoritetsposition i styrelsen. Regeringen tog efter hörande av valberedarna, Södras styrelseordförande Lena Ek och docenten Stefan Lundh, inte tillfället i akt att något jämna ut obalansen mellan forskare och allmänföreträdare.

LNU:s styrelse har en tung prägel av näringsliv. Ordföranden är Swedbankstyrelseledamoten Kerstin Hermansson. VD:n på Fortnox i Växjö Tommy Eklund, sitter där tillsammans med vd Nils Eriksson Agalv i Alvesta. Där finns också vice vd på Inera, Sara Meunier, och den tidigare m-politikern i Region Skåne, Pia Kinhult. Mats Sandgren, tidigare Skogschef på Södra, och boende i Nybro, sitter också i styrelsen.

Endast en av de externa ledamöterna, vice rektorn vid Lunds universitet, professor Stacey Ristinmaa Sörensen, har tyngre akademiska meriter

I styrelsen sitter också som självskriven rektorn, professorn Peter Aronsson, tre lärarrepresentanter; professorerna Anders Olsson, Anders Forsman och Gunilla Byrman, samt studeranderepresentanterna, Rebecca Esselgren, Stina Hultberg och Axel Lunden.

Minoritetspositionen i styrelsen för forskarföreträdarna är i ett internationellt sammanhang ett svaghetstecken för svenska lärosäten. Det försvagar högskolornas och universitetens autonomi och förstärker bilden av att lärosätena inte har någon egen särskild status. De styrs som andra myndigheter.

Det illustrerar också det motsägelsefulla i regeringens högskolepolitik.

I somras presenterade ministern Matilda Ernkrans (S) ett förslag om att skriva in universitetens akademiska frihet i lagen. Det sker inte minst på grund av utvecklingen i Central- och Östeuropa där högerpopulister av ideologiska skäl försökt styra forskning.

Men förslaget döms nu ut av tunga universitet med hänvisning till att det signalerar att akademisk frihet enbart är en fråga för högskolan. (Uppsala universitet). Statens, läs regeringens ansvar, understryks inte. Lunds universitet slår fast att den akademiska friheten behöver åtföljas av ”ökad organisatorisk frihet”.

Tillsättningen av styrelserna vittnar åter om att regeringen inte ser till sitt eget ansvar när det gäller att stärka den akademiska friheten.

En universitetsstyrelse bör framför allt reflektera akademins egen logik. Intryck från andra samhällssfärer, såsom näringsliv och offentlig förvaltning (politik) berikar styrelsearbetet, men en forskarvärld i majoritet skulle symbolisera både universitets samlande av ”mästare och lärjungar” och dess centrala oberoende.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons