Under skatter färre digna ned
Att regeringen inte lanserat någon genomgripande reform som skakar om skattesystemet kommer på sina håll tas emot med besvikelse; det är ett återkommande krav från flera borgerliga hörn att Sverige behöver en ny stor skattereform. Teatraliska suckar kommer låta sig höras, men i besvikelsens dimma är det lätt att missa de framsteg som faktiskt gjorts och görs.
Att lansera en sådan reform vore något av ett sisyfosarbete. Något åt det hållet – en ”omfattande skattereform” som det hette – var tänkt att bli en av Centerpartiets segrar med januariöverenskommelsen, men den blev aldrig av.
Vilket väl inte heller var särskilt förvånande. Hur skulle en sådan politiskt disparat skara som de rödgröna och Centern samt Liberalerna med helt olika ingångsvärden kunna enas om en så pass polariserande fråga?
Men även om det hade varit en renodlat borgerlig regering som nu vore en sådan reform lättare sagd än gjord. Och frågan är om det primärt är där behovet ligger. Att till exempel inför platt skatt, vilket kan ha sina attraktiva fördelar, skulle samtidigt sannolikt innebära att många låg- och medelinkomsttagare får höjd skatt.
”Historien talar sitt tydliga språk.”
Kritiker lyfter gärna fram att dagens skattesystem är som ett lapptäcke av undantag, avdrag och olika skattesatser. Men det skulle väl i och för sig tids nog bli fallet även efter en omdaning i takt med att politiker inser att det ena eller andra verktyget – som olika momssatser eller jobbskatteavdrag – kan få positiva effekter.
Men intressant i sammanhanget är att se utvecklingen av skattebördan på sikt. Skattekvotens tendens över tid är nämligen nedåtgående, vilket rimligen bör ses som en framgång.
I regeringens budgetproposition för 2024 framgår det att skattekvoten – alltså de totala skatteintäkterna som andel av BNP – väntas uppgå till 41,6 procent. Går man bakåt i tiden har den legat högre. 2021 låg den på 42,6, 2018 på 43,5.
Går man tillräckligt långt tillbaka till 1980-talet låg skattetrycket på över 50 procent procent efter 60- och 70-talets kraftigt ökande skattetryck. Det har alltså över tid skett en markant minskning. Till 2026 beräknas skattekvoten dessutom fortsätta minska till 40,7 procent.
I diskussionerna om en omfattande skattereforms vara eller icke vare är detta ett perspektiv som lätt glöms bort. Historien talar sitt tydliga språk. Tendensen är klar – skattetrycket på svenskar har minskat över tid och fortsätter att göra det. Bland alla klagovisor är det något som är värt att lyfta fram.
