unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Tunt om internutredningar i Tunna blå linjen

Polisens internutredningar är numera externa.
Tunt om internutredningar i Tunna blå linjen.
Tunt om internutredningar i Tunna blå linjen.
Foto: Håkan Schüler /Anagram
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

På en anonym adress i närheten av Hötorget i Stockholm går det att läsa på anslaget bredvid entréporten att Särskilda utredningar har ett kontor på tredje våningen.

Polishuset må ligga på Kungsholmen. Särskilda utredningar finns på Kungsgatan. Polisens internutredningsverksamhet har blivit så separerad från polisen i övrigt att det i dag mer är relevant att tala om externa utredningar av brottsmisstankar mot poliser.

Särskilda utredningar har en egen budget och chefen tillsätts av regeringen. Lägg därtill att avdelningen under senare år fått egna muskler i form av egna spaningsresurser och en ny underrättelseavdelning.

Ändå har det etsat sig fast en bild att något är mysko med utredningar av polisens brott. En återkommande formulering denna vecka är att ”bara” 79 fall av 10 000 anmälningar mot poliser ledde till fällande dom under 2020. Den typen av matematik passar sig dåligt när det gäller att analysera rättsfall.

Verksamheten väcker helt naturligt heta känslor. I Särskilda åklagarkammarens redovisning berättas att den får ”lägga mycket energi på att hantera oresonliga personer”.

Att verksamheten granskas minutiöst av pressen är helt i sin ordning. Polisens möjlighet att använda tvång och våld är långtgående och det ligger i sakens natur att medborgaren befinner sig ett underläge i mötet med ordningsmakten.

Även om det inte går till som i annars utmärkta Tunna blå linjen på Sveriges Television där Malmöpoliserna bjuds på tårta efter det att ”åklagaren” lagt ner en förundersökning mot polisassistenten Sara, sedan att hon slagit en vänsterextremist vid en demonstration med sin batong. Så lätt tar inget befäl på anmälningar. Att den troende Sara besinningslöst slår en autonom aktivist stämmer också överens med den bild som en del av den svenska vänster länge spridit av en politiskt tendentiös ordningsmakt.

I verkligheten är det för övrigt en chefsåklagare om man ska vara noggrann med orden som lägger ned förundersökningen eller beslutar om att den ska fortsätta. Bara chefsåklagare arbetar på Särskilda åklagarkammaren som leder förundersökningarna mot bland annat polisanställda.

Det finns egentligen bara ett enda argument för en helt egen myndighet för denna verksamhet, enligt samstämmiga besked från flera olika utredningar i ämnet. Nämligen att uppfattningen är allmänt spridd om att utredningsverksamheten står i beroendeställning till polisen och att arbetet därför inte bedrivs objektivt.

Och det är ett svagt motiv för att bygga upp en egen myndighet som dessutom blir beroende av polisen och som måste rekrytera erfarna poliser.

Däremot finns det andra frågor att ställa. Antalet ordningsvakter blir exempelvis fler och får rollen som en slags kommunal polis. Anmälningar mot dem hanteras av den vanliga polisen och inte av särskilda utredningar. Vi tycks få en allt mer intensiv kontroll av den utbildade poliskåren inbegripande underrättelsearbete och spaning medan en växande säkerhetssektor inte omfattas av den särskilda kontrollregleringen. Se där en mer relevant fråga att lägga krutet på än att diskutera märkliga sannolikhetskalkyler om hur många poliser som ”borde ” ha fällts.

Läs mer