Trygghet som en tillväxtfaktor
Skillnader i brottsstatistik mellan kommuner brukar bland annat förklaras med befolkningsstorlek. Ju större befolkning, ju högre genomströmning av personer, desto högre brottslighet.
När Sverige företagare ger sin bild av hur bolagen påverkas av brottslighet och otrygghet framträder ett något annat mönster. Mindre kommuner uppfattas ha de största problemen.
”Mindre kommuner uppfattas ha de största problemen.”
Kalmar län sticker ut. I Svenskt Näringslivs årliga sammanställning över företagarklimatet i kommunerna hämmas flera av länets kommuner rejält av det låga betyget från företagarna i fråga om brott och otrygghet.
Kalmar kommun är ett exempel. Totalt hamnar kommunen på plats 132. Men i brottskategorin placeras kommunen på plats 243 av landets 290 kommuner.
Nybros brottsbetyg på 270 drar ner den totala placeringen till plats 176. Emmaboda ligger i den absoluta botten, på plats 286 i brottsfrågan.
Bara Ölandskommunernas placering bekräftar den sedvanliga föreställningen om det lugna livet i mindre kommuner. I Mörbylånga kommun begås låga 6125 brott per 100 000 invånare, i Borgholm (som klättrar rejält i rankningen) är siffran 8854. Jämför med Hultsfreds 11074.
Bakom otrygghet och brottslighet finns samtidigt komplexa faktorer som kommunerna själva har begränsade möjligheter att påverka. Kommunerna har numera ett visst ansvar för det brottsförebyggande arbetet samtidigt ska den lokala brottsligheten också förstås utifrån komplexa faktorer som befolkningssammansättning, platsens kultur och framtidstro. Det är svårare att vända på än att arbeta med frågor som rör kompetensförsörjning eller regler för hur snabbt exempelvis bygglov ska hanteras.
Däremot är frågan livsviktig. Gott näringslivsklimat och ekonomiska framsteg hänger samman. Och framtidstro är vanligen en faktor som motverkar brottslighet. Den trycker dessutom ner sjukskrivningar, missbruk ja till och med självmord.
Mindre landsorts- och landsbygdskommuner kommer aldrig att kunna erbjuda invånare och företagare lika goda kommunikationer som storstäderna. Att rekrytera vissa personalkategorier kommer alltid vara svårt i kommuner långt från universitetens utexaminerade studenter.
”Närhet och trygghet borde emellertid vara en av den den mindre kommunens konkurrensfördelar”
Närhet och trygghet borde emellertid vara en av den den mindre kommunens konkurrensfördelar., inte minst i en tid då storstadens kris blivit ett begrepp i spåren av kriminalitet och överhettade bostadsmarknader. Tillit och mellanmänskligt förtroende - ja socialt kapital - är i sig en tillväxtfaktor.
Och brottsligheten har i sig också ett direkt högt pris i form av produktionsbortfall, stölder, kostnader för vaktbolag och försäkringspremier. När företagarna i Kalmar län ger bottenbetyg för tryggheten visas att en lokaliseringsfördelarna som regionen erbjudit har försvunnit.
Nu ska det sägas att länets kommuner, bortsett från Mönsterås och Borgholm, alla hamnar på placeringar med tre siffror. Alltså plats 100 och nedåt. Om det är svårt att kortsiktigt förbättra trygghet och minska brottsligheten saknas det uppenbarligen inte andra områden att sätta tänderna i för att göra kommun och län mer attraktivt för företagande.
