GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Tretton runt bordet i regionen

Den politiska organisationen i Region Kalmar län förblir ovanligt stor. Men också väl tung.
Ledare • Publicerad 21 september 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

”Antalet regionråd minskas”, berättas det efter regionstyrelsens möte. Det låter som att kritiken mot att Region Kalmar har en stor politisk organisation lett till en större bantning. Riktigt så är dock inte fallet.

Från att i dag ha 15 heltidsarvoderade politiker minskas kretsen kring sammanträdesbordet med två till det olycksbådande antalet 13.

Varför behöver regionen en så stor politisk organisation?
Varför behöver regionen en så stor politisk organisation?

Det är fortfarande en jämförelsevis stor grupp. Landets största region, Stockholm klarar sig med 12 regionråd. Västra Götaland, den näst största i befolkning, 15.

Mer relevanta jämförelser är Region Östergötland med 10 och Region Jönköping med 6. I Kronoberg finns bara 4 regionråd, men samtidigt fler heltidsarvoderade politiker med andra titlar.

Och när Region Kalmar län bildades som en sammanslagning av landstinget och regionförbundet fanns var antalet heltidsarvoderade politiker åtta. Samordning och större kraft var då motiven till att regionförbundet i praktiken gick in i landstinget. Samma motiv bidrog alltså till en större organisation.

Visst har varje region någon särprägel vad gäller politisk organisation som anknyter till kultur och historia.

I Region Kalmar alternerar fullmäktigemötena mellan bland annat Öland, Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Det speglar ambitionen att tona ned historiska konflikter mellan norr och söder, mellan det gamla landstingen Kalmar södra och Kalmar norra. Men regionrådskretsen kan inte motiveras med regional sammanhållning eftersom råden representerar sina väljare och inte några valkretsar. Ett regionråd behöver ju inte ens vara valt av folket. Råden utses av fullmäktige.

Frågan om regionråd och den politiska organisationens utformning förenklas ofta till att handla om kostnader. I rättvisans namn ska också nämnas att politiska uppdrag och tjänster i större regioner vanligen är högre avlönade än i Region Kalmar.

”Istället bör frågan ställas vad organisationen ska syfta till. Utformningen bör ju rimligen tjäna demokratin, skattebetalarna och medborgarna och inte i första hand partiernas egna intressen.”

Istället bör frågan ställas vad organisationen ska syfta till. Utformningen bör ju rimligen tjäna demokratin, skattebetalarna och medborgarna och inte i första hand partiernas egna intressen. Ett ofta använt argument för den regionala sjukvårdsorganisation vi har i dag är just att den underlättar ansvarsutkrävande. Väljarna kan avsätta politiska ledningar som inte når avsedda mål. Med en statlig sjukvård blir styrningen mer ansiktslös. Ansvaret utkrävs istället av regeringen som kan flytta på en generaldirektör för ”Sjukvårdsverket”. Om den regionala organisationen fylls med för väljarna okända personer och uppgifterna är oklara har dock inga demokratiska vinster skett. Ansvarsutkrävandet blir komplicerat.

Och oklarheter: Region Kalmar län har flera olika beredningar såsom beredningen för ”hållbarhet och hälsa” samt ”beredningen för ”forskning, utveckling och e-hälsa” med uppgifter som att ”föra dialog” med medborgarna och ”förmedla kunskap om medborgarnas behov till fullmäktige”.

Vanligen brukar det vara politiker som har en relation med väljarna, inte nämnder eller beredningar. Den demokratiska poängen med beredningarna förefaller svag och någon mängd rapporter till regionfullmäktige efter medborgardialoger kan för övrigt inte noteras. Vanligen brukar också politiska institutioner ha till syfte att ta initiativ eller att besluta - inte att passivt vara mottagare av information. Det behövs således mer av ett demokratiskt samtal om den demokratiska organisationen i regionen.

Martin TunströmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.