GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Tråkiga spelregler för svensk produktion

Att uppmuntra byggfabriker att flytta från Sverige gynnar inte miljö- och klimatarbetet. Snarare tvärtom.
Ledare • Publicerad 16 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Cementa i Degerhamn 1991, som fortfarande är delvis aktiv.
Cementa i Degerhamn 1991, som fortfarande är delvis aktiv.
Foto: Ölandsbladet

Europas kanske mest klimat- och miljövänliga cementproduktion hotas av nedläggning. Det är producenten Cementas fabrik i gotländska Slite som inte fått förnyat tillstånd att bryta kalk, och kan därmed inte fortsätta produktionen efter årsskiftet. Fabriken står för 75 procent av den cement som produceras i Sverige idag. Onekligen kommer ett produktionsstopp få allvarliga konsekvenser.

Byggföretagen beräknar att 280.000 uppsägningar, ett investeringsbortfall på 20 miljarder kronor i månaden och stoppad klimatomställning kan väntas. Men det kan komma att bli kännbart för långt fler än de anställda i byggbranschen. Viktiga infrastrukturprojekt såsom Västlänken, förbifart Stockholm och Slussen kan stanna upp. Byggboomen som tagit fart under pandemin kan komma att behöva bromsas rejält.

Enligt en konsekvensanalys från Byggföretagen spås även ett bortfall av skatteintäkter på 40 miljarder kronor från byggindustrin.

Beskedet om nekat tillstånd kom efter att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gotland gjort gemensam sak med bland andra Naturskyddsföreningen och Gotlands botaniska förening i en överklagan på ett redan godkänt tillstånd för kalkbrytning från mark- och miljödomstolen.

Kalken utgör 90 procent av råvaran i cement och ett närliggande kalkbrott är en förutsättning för att kunna bedriva cementproduktion.

Mark- och miljööverdomstolen lät dock Naturvårdsverkets påstående om att ”Resultaten i form av simuleringar och beräkningar är inte tillräckliga för att skingra varje rimligt vetenskapligt tvivel om att ingen skada uppkommer på utpekade habitat i de skyddade områdena” väga tyngre än det gjort tidigare.

”Att domstolen tillämpar en så rigid försiktighetsprincip är imponerande på ett sätt, men i det här fallet kan beslutet få tråkiga konsekvenser för miljön i det långa loppet”

Att domstolen tillämpar en så rigid försiktighetsprincip är imponerande på ett sätt, men i det här fallet kan beslutet få tråkiga konsekvenser för miljön i det långa loppet.

För när industri som påverkar miljön, eftersom råvaran behöver komma någonstans ifrån, inte längre är välkommen i Sverige så kommer det inte innebära att efterfrågan stoppas. Det kommer inte innebära att det blir totalstopp på byggande av vägar, sjukhus, skolor och broar. Nej, materialet kommer att importeras från täkter där varken försiktighetsprincipen eller rigida tolkningar av den finns.

För i det här fallet menar byggbranschen att det inte går att tillgodose cement-behovet från andra svenska anläggningar på grund av att de redan går på högvarv. Samma gäller cementproduktionen i övriga Europa som inte heller har någon kapacitet att öka produktionen på grund av den rådande höga efterfrågan.

Kvar finns då Kina, som redan står för hälften av cementproduktionen globalt, och som nog inte har samma samvetskval för miljön i sina kalkbrott.

Ester HertegårdSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.